Fem fall av bidragsbrott gav villkorlig dom

Den tilltalade döms för fem fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om aktivitetsstöd. Tingsrätten bedömer att gärningarna begåtts med uppsåt och att de lett till felaktiga utbetalningar från Försäkringskassan. Påföljden bestäms till villkorlig dom, och den tilltalade ska betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet lämnade den tilltalade oriktiga uppgifter till Försäkringskassan i ansökningar om aktivitetsstöd. De oriktiga uppgifterna bestod i att han uppgett att han inte arbetat med lön, trots att han hade gjort det. Genom uppgifterna orsakades fara för att aktivitetsstöd felaktigt skulle betalas ut med 22 560 kronor, vilket också skedde. De felaktiga uppgifterna lämnades i fem ansökningar under perioden från den 4 februari 2022 till den 1 juni 2022.

Åtalspunkt 1 avsåg bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen, och gärningen gällde den 4 februari 2022 med ersättning avseende januari 2022. Åtalspunkt 2 avsåg också bidragsbrott enligt samma lagrum och gällde den 6 mars 2022 med ersättning avseende februari 2022. Åtalspunkt 3 avsåg bidragsbrott den 6 april 2022 med ersättning avseende mars 2022. Åtalspunkt 4 avsåg bidragsbrott den 6 maj 2022 med ersättning avseende april 2022. Åtalspunkt 5 avsåg bidragsbrott den 1 juni 2022 med ersättning avseende maj 2022. Enligt åtalet lämnades uppgifterna på en plats i Tyresö kommun, och det angavs också att gärningarna i vart fall begåtts på annan okänd plats i landet.

Den tilltalade har vidgått händelseförloppet men förnekat brott, eftersom han inte ansåg sig ha haft uppsåt eller ha agerat grovt oaktsamt. Han uppgav att han själv fyllt i ansökningarna men att han fått felaktig information av en bekant om hur uppgifterna skulle lämnas.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann att utredningen visade att den tilltalade under den aktuella tiden arbetade samtidigt som han ansökte om aktivitetsstöd hos Försäkringskassan. Domstolen ansåg också att han genom ansökningarna hade lämnat uppgifter som innebar att han gjorde anspråk på ersättning även för tid då han arbetade, och att uppgifterna därför varit oriktiga. Det var vidare utrett att de oriktiga uppgifterna lett till att aktivitetsstöd betalats ut felaktigt och att utbetalningarna hade den omfattning som åklagaren påstått.

Frågan var om den tilltalade agerat med uppsåt. Tingsrätten betonade att han skrivit under varje ansökan och vid heder och samvete intygat att uppgifterna var riktiga och fullständiga samt att han ansökt om ersättning för dagar då han inte arbetat med lön. Han hade också informerats om att det är straffbart att lämna oriktiga eller ofullständiga uppgifter. Mot den bakgrunden ansåg domstolen att han måste ha insett att det ställdes höga krav på att kontrollera vilka regler som gällde för aktivitetsstödet. Genom att inte ta reda på reglerna ansågs han ha varit medveten om risken för att det kunde bli fel, och när han ändå ansökte om ersättningarna bedömdes han ha visat likgiltighet inför riskens förverkligande. Därmed ansåg tingsrätten att han agerat med uppsåt. Åtalet bedömdes därför som styrkt och gärningarna rubricerades som fem fall av bidragsbrott av normalgraden.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för fem fall av bidragsbrott. Påföljden bestäms till villkorlig dom, utan dagsböter. Tingsrätten hänvisade till att den tilltalade inte förekom i belastningsregistret, att han levde ordnat med bostad och arbete samt att straffvärdet motsvarade en månads fängelse. Domstolen bedömde också att det saknades skäl att anta att han skulle begå nya brott. Eftersom det gått lång tid sedan gärningarna fann tingsrätten skäl att låta den villkorliga domen vara ren.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 800 kronor.