Hovrätten undanröjer vapenåtalet men låter domen om explosiva varor stå fast

Hovrätten har prövat ett överklagande från den tilltalade efter tingsrättens fällande dom. Hovrätten undanröjde tingsrättens dom i den del som avsåg ansvar för brott mot vapenlagen och avvisade åtalet i den delen. I övrigt fastställdes tingsrättens dom, vilket innebär att den tilltalade fortfarande döms för brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.

Om händelsen och åtalet

I tingsrätten dömdes den tilltalade för två brott som ansågs ha begåtts den 23 april 2025 på en angiven plats i Bankeryd. Det första gällde brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Åklagaren påstod att den tilltalade utan rätt hade hanterat explosiva varor i form av svartkrut, cirka 1,2 kilogram.

Det andra åtalet gällde brott mot vapenlagen. Åklagaren påstod att den tilltalade utan rätt hade innehaft omkring 300 ammunitionshylsor och/eller patroner samt tändhattar. I tingsrätten ledde båda åtalen till fällande dom.

I hovrätten bestred den tilltalade åtalet i första hand genom invändningen att det skulle avvisas eftersom det avsåg samma gärning som han redan hade dömts för i en tidigare dom. Han yrkade i andra hand frikännande. Hovrätten prövade målet utan huvudförhandling och tog del av samma bevisning som tingsrätten, inklusive ett förhör som spelats upp med ljud och bild.

Hovrätten konstaterade att den tidigare domen från 2021 avsåg innehav av ammunition som fanns i den tilltalades bostad och som hade lett till en fällande dom för brott mot vapenlagen. När det gällde det nya åtalet för innehav av ammunitionshylsor, patroner och tändhattar fann hovrätten att det rörde sig om samma ammunition, förvarad på samma plats och på samma sätt, och att frågan därför omfattades av tidigare doms rättskraft. Åtalet i den delen avvisades därför.

När det gällde svartkrutet bedömde hovrätten däremot att den tilltalade inte tidigare hade lagförts för just det innehavet. Det kunde därför inte anses vara samma gärning som i den tidigare domen. Åtalet för brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor stod därför kvar.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten anslöt sig i huvudsak till tingsrättens bedömning av bevisningen, men gjorde en annan rättslig prövning i frågan om vapenåtalet. Domstolen konstaterade att det inte var visat annat än att ammunitionen redan fanns i den tilltalades bostad när han tidigare hade lämnat över ett antal patroner till polisen, vilket senare ledde till domen från 2021. Hovrätten ansåg att den tid som förflutit sedan dess hade begränsad betydelse, eftersom det var visat att det handlade om samma ammunition, på samma plats och i samma förvaringsförhållanden. Därmed bedömdes innehavet som fortlöpande och utan avbrott, vilket innebar att det var fråga om samma gärning i rättskraftshänseende.

På den punkten skilde sig hovrättens bedömning från tingsrättens, eftersom hovrätten fann att åtalet skulle avvisas redan på grund av res judicata. För svartkrutshanteringen gjorde hovrätten däremot ingen annan bevisvärdering än tingsrätten utan fann, i likhet med underinstansen, att åtalet var styrkt.

Domslut och påföljd

Hovrätten undanröjde alltså tingsrättens dom såvitt avser ansvar för brott mot vapenlagen avseende den 23 april 2025 och avvisade åtalet i den delen. Den del av tingsrättens dom som gällde brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor stod fast.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade till villkorlig dom med 30 dagsböter om 230 kronor, vilket motsvarar 6 900 kronor. Hovrätten gjorde samma bedömning av påföljden och ändrade därför inte straffet, trots att den tilltalade endast kvarstod som fälld för ett av brotten.

Hovrätten ändrade däremot tingsrättens beslut om återbetalningsskyldighet. Den tilltalade ska betala 2 500 kronor av kostnaden i tingsrätten för försvararen till staten. Kostnaden i hovrätten ska stanna på staten. Det som tingsrätten beslutat om beslag ska fortfarande gälla. Det framgår också att försvararen får ersättning av staten med 3 049 kronor i hovrätten.

Tingsrätten hade dessutom beslutat om avgift till brottsofferfonden och om återbetalning av försvararkostnader i hela beloppet, men hovrätten ändrade alltså endast återbetalningsdelen och fastställde i övrigt tingsrättens domslut.