En knuff ledde till rättspsykiatrisk vård

Den tilltalade döms för misshandel efter att ha knuffat målsäganden så att hon föll till marken den 7 juni 2026. Tingsrätten ansåg att gärningen var styrkt men inte så försvårande att den skulle bedömas som grov misshandel. Påföljden bestämdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Den tilltalade ska också betala skadestånd, vara kvar i häkte tills domen vinner laga kraft i påföljdsfrågan och betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en gärning, nämligen grov misshandel enligt 3 kap. 6 § första stycket brottsbalken. Enligt åtalet hade den tilltalade den 7 juni 2026 på en offentlig plats i Hässleholm gett målsäganden en kraftig knuff, vilket fick målsäganden att falla handlöst till marken. Åklagaren gjorde gällande att detta orsakat frakturer i höger handled, fraktur på en tand, felställning av tänder samt sårskador och svullnader i ansiktet, på läppen och i tänderna. Åklagaren menade att gärningen skulle bedömas som grov eftersom den varit oprovocerad, skett utan förvarning och riktat sig mot en äldre person med nedsatt förmåga att försvara sig.

Den tilltalade förnekade brott och bestred målsägandens skadeståndsanspråk. Under rättegången hördes den tilltalade, målsäganden och två vittnen.

Rättens bedömning

Tingsrätten fäste vikt vid en övervakningsfilm som visade att målsäganden knuffades omkull och att den som knuffade henne omedelbart blev envarsgripen. Ett av vittnena berättade att han höll fast den tilltalade tills polisen kom och att den tilltalade hade knuffat målsäganden. Rätten ansåg att dessa uppgifter, tillsammans med rättsintyget, visade att den tilltalade hade agerat i enlighet med gärningspåståendet och att skadorna i allt väsentligt orsakats av knuffen. Rätten noterade dock att uppgiften om felställning av tänder inte framgick tydligt av journalutdragen och inte heller fullt ut av rättsintyget.

Den tilltalade uppgav att hon inte hade knuffat någon och att någon i stället kastat eller slagit en flaska i hennes huvud. Tingsrätten fann att denna berättelse inte stämde med övrig bevisning och inte heller med vad som antecknats i hennes polisförhör. Rätten ansåg därför att åklagaren hade styrkt att den tilltalade agerat som påstått och att hon haft uppsåt.

När det gällde rubriceringen konstaterade tingsrätten att grov misshandel kräver sådana försvårande omständigheter som livsfarligt våld, svår kroppsskada, allvarlig sjukdom eller särskild hänsynslöshet eller råhet. Rätten ansåg att knuffen medförde skador, men att det inte fanns sådana särskilt försvårande moment att brottet skulle bedömas som grovt. Det avgörande blev därför misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade för misshandel den 7 juni 2026. Påföljden bestämdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Rätten hänvisade till att den tilltalade begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning, att hon även vid undersökningen led av en sådan störning och att det fanns behov av psykiatrisk vård förenad med frihetsberövande och annat tvång. Rätten ansåg också att det fanns risk för återfall i allvarlig brottslighet.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 43 200 kronor jämte ränta från den 7 juni 2026. Av beloppet avser 40 000 kronor kränkning, 2 400 kronor sveda och värk samt 800 kronor förstörda kläder. Rätten fann att ersättning för kränkning och sveda och värk var styrkt samt att kostnaden för kläderna var visad.

Den tilltalade ska vara kvar i häkte tills domen får laga kraft i frågan om påföljd. Hon ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Statens kostnader för försvar och målsägandebiträde stannade på staten.