Tjänstefelsmålet ändrades i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om bland annat tjänstefel, dataintrång och brott mot tystnadsplikt. I hovrätten ändrades tingsrättens dom delvis. Den tilltalade dömdes inte längre för anstiftan av grovt tjänstefel utan för medhjälp till tjänstefel av normalgraden. Åtalet för grovt tjänstefel ogillades. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 30 dagsböter om 340 kronor. I övrigt fastställdes tingsrättens dom i de delar som hovrätten tog ställning till.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde ett överklagande av Dold domstols dom. I hovrätten stod flera åtalspunkter kvar, men hovrättens prövning gällde särskilt frågor om tjänstefel, medverkan till tjänstefel och brott mot tystnadsplikt. Hovrätten konstaterade också att den tilltalade, i enlighet med tingsrättens dom, hade gjort sig skyldig till dataintrång vid tre tillfällen. De gärningar som inte hade överklagats stod alltså fast.

Åtalspunkt 1 rörde ett möte och samtal mellan en polis och Dolt namn den 1 december 2021. Hovrätten ansåg att den polis som höll samtalet, vid myndighetsutövning, hade åsidosatt vad som gällde för uppgiften som polis. Däremot ansågs gärningen inte vara grov. När det gällde den tilltalade fann hovrätten att hon, efter att en annan person kontaktat Dolt namn och mötet kommit till stånd, hade medverkat till att detta förhörsliknande samtal hölls. Hovrätten ansåg dock att det inte var visat att hon hade förmått den polisen till gärningen. Inte heller var det visat att hon uppsåtligen eller av oaktsamhet hade främjat gärningen på det sätt som krävdes för ansvar för medhjälp till grovt tjänstefel. I stället bedömdes hennes agerande som medhjälp till tjänstefel av normalgraden.

Åtalspunkt 2 gällde hanteringen av en mobiltelefon som hade överlämnats i anslutning till mordutredningen. Hovrätten fann att det var utrett att telefonen hade hanterats på det sätt som åklagaren påstått, men att det inte var styrkt att detta innebar ett åsidosättande av polisuppgiften. Åtalet ogillades därför i denna del. Den tilltalade frikändes från grovt tjänstefel i denna punkt.

Åtalspunkt 3 avsåg brott mot tystnadsplikt. Hovrätten fann att den tilltalade hade lämnat uppgifter om registreringsnummer på en misstänkt flyktbil, om platsen för ett möjligt mordvapen och om att en viss person var anhållen i sin frånvaro innan beslutet var verkställt. Dessa uppgifter omfattades av sekretess och hon hade varit skyldig att hemlighålla dem. Hovrätten ansåg att hon gjort detta uppsåtligen och fastställde tingsrättens dom i den delen.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma bevisning som tingsrätten. Förhören från tingsrätten spelades upp, och hovrätten hade även tillgång till viss skriftlig bevisning. Bedömningen skilde sig delvis från tingsrättens.

När det gällde mötet den 1 december 2021 konstaterade hovrätten att samtalet handlat om den konkreta brottsmisstanke som omfattades av förundersökningen. Hovrätten bedömde därför att samtalet i realiteten skulle ses som ett förhör enligt rättegångsbalken. Det var också avgörande att den polis som höll samtalet hade tagit initiativet, gjort det utan instruktion från förundersökningsledaren och inte efteråt återkopplat till utredningen. Detta innebar enligt hovrätten att förundersökningsledarens kontroll över utredningen hade satts åt sidan. Samtidigt ansåg hovrätten att det fanns förmildrande omständigheter. Bland annat hade åtgärden haft ett vällovligt syfte, och även om det allmänna lidit allvarligt förfång ansågs rubriceringen inte nå upp till grovt tjänstefel.

När det gäller den tilltalades ansvar för att ha främjat gärningen fann hovrätten att hon hade varit medveten om att mötet skulle handla om dödsskjutningen, men att utredningen inte visade att hon förstått eller borde ha förstått att den polis som höll samtalet agerade utan förankring i den pågående utredningen eller att han skulle bryta mot reglerna för dokumentation och genomförande. Därför ogillades åtalet för anstiftan av grovt tjänstefel. Däremot ansågs det styrkt att hon, genom att få ett möte till stånd och förmå en anhörig att medverka, uppsåtligen hade främjat gärningen och därmed gjort sig skyldig till medhjälp till tjänstefel.

I fråga om brott mot tystnadsplikt ansåg hovrätten att uppgifterna hade lämnats med uppsåt. Uppgifterna var sekretessbelagda enligt offentlighets- och sekretesslagen och kunde inte lämnas ut på det sätt som skett. Hovrätten gjorde därmed ingen ändring i tingsrättens fällande bedömning i denna del.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom så att den tilltalade dömdes för medhjälp till tjänstefel den 1 december 2021 enligt 20 kap. 1 § första stycket och 23 kap. 4 § brottsbalken. Åtalet för grovt tjänstefel ogillades. Hovrätten uttalade också att den tilltalade, i enlighet med tingsrättens dom, hade gjort sig skyldig till dataintrång vid tre tillfällen och till brott mot tystnadsplikt.

Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 30 dagsböter om 340 kronor. I hovrätten var påföljden alltså betydligt lindrigare än i tingsrätten, där den tilltalade hade dömts till villkorlig dom med 160 dagsböter om 340 kronor. Hovrätten tog även hänsyn till att påföljden var en medhjälpsgärning och att straffvärdet därför inte var lika högt som för den huvudgärning som bedömts i målet.

Det anges inte i hovrättsdomen att den tilltalade varit häktad. Däremot framgår att den tilltalade i tingsrätten skulle betala brottsofferfondsavgift, men någon sådan avgift anges inte i hovrättens beslut i den text som tillhandahållits. Hovrätten beslutade också att sekretessen som tingsrätten hade förordnat om fortsatt skulle gälla.