Tingsrätten dömde för flera inbrott

Tingsrätten i Sundsvall dömde den tilltalade för inbrottsstöld, försök till inbrottsstöld och ytterligare en inbrottsstöld. Han frikändes inte från någon av de åtalspunkter som riktades mot honom. Påföljden bestämdes till fängelse i 1 år och 3 månader, och han ska också betala skadestånd samt avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet omfattade fyra punkter, men endast två av dem gällde den tilltalade ensam eller tillsammans med annan tilltalad. Den första gärningsbeskrivningen som rörde honom avsåg inbrottsstöld den 12 juni 2026. Enligt åtalet hade den tilltalade tillsammans och i samförstånd med en annan person brutit sig in i en bostad i Sundsvall och där tagit inredning och husgeråd till ett okänt men inte ringa värde. Tingsrätten fann att gärningen var styrkt och dömde honom för inbrottsstöld enligt 8 kap. 4 a § brottsbalken.

Den andra gärningsbeskrivningen som rörde honom avsåg försök till inbrottsstöld den 23 juni 2026. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade tillsammans och i samförstånd med en annan person hade krossat en fönsterruta och försökt tränga sig in i ett fritidshus för att stjäla gods. Tingsrätten ansåg att det var visat att han hade försökt ta sig in i huset och att försöket avbröts endast därför att målsäganden upptäckte honom och larmet sattes i gång. Han dömdes därför för försök till inbrottsstöld enligt 8 kap. 4 a §, 12 § och 23 kap. 1 § brottsbalken.

Åtalet innehöll också en ytterligare gärningsbeskrivning som gällde en annan person och en stöld den 6 juli 2026. Den punkten ledde till att den tilltalade inte dömdes ensam för det brottet i den del av domen som redovisats här, men domskälen beskriver hur bevisningen kopplade honom till den händelsen. Utifrån den text som lämnats går det dock endast att konstatera att den tilltalade dömdes för de två ovan nämnda gärningarna samt för inbrottsstölden som ingick i åtalet.

Rättens bedömning

Tingsrätten grundade bedömningen på förhör med den tilltalade, målsägandena, vittnen och skriftlig bevisning som övervakningsfilmer, fotografier och brottsplatsundersökningar. När det gällde inbrottsstölden den 12 juni 2026 ansåg rätten att övervakningsfilm och uppgifter från vittne visade att den tilltalade hade varit på platsen och tagit saker ur bostaden. Domstolen fann att vittnesuppgifterna var trovärdiga och att den tilltalades egen förklaring var en efterhandskonstruktion. Rätten bedömde också att det hade varit fråga om en inbrottsstöld eftersom intrånget skett i ett avskilt hem som framstod som en bostad.

När det gällde försök till inbrottsstölden den 23 juni 2026 fann tingsrätten att övervakningsfilmer visade att den tilltalade ryckt i ytterdörren, hämtat en soptunna och dragit den mot huset. Fönstret hade krossats med en sten, och rätten ansåg att den samlade bevisningen visade att han försökt ta sig in i huset med syfte att tillägna sig gods. Att försöket inte fullbordades berodde enligt rätten på en tillfällighet, nämligen att målsäganden upptäckte honom och satte igång larmet. Domstolen fann därför att alla rekvisit för försök till inbrottsstöld var uppfyllda.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till fängelse i 1 år och 3 månader. Tingsrätten fann att det samlade straffvärdet för de brott han dömdes för var så högt att någon annan påföljd än fängelse inte var aktuell.

Han ska också betala skadestånd till målsäganden med 1 500 kronor, med ränta enligt räntelagen från den 12 juni 2026. Betalningsansvaret är solidariskt med en annan dömd person. Därutöver ska han betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Fakta