Tingsrätten dömer för flera brott

Den tilltalade döms av Döld domstol för rån, bedrägeri, försök till utpressning, övergrepp i rättssak och penningtvättsbrott. Tingsrätten bedömer att bevisningen räcker för fällande dom i samtliga delar och bestämmer påföljden till fängelse i 2 år och 2 månader. Den tilltalade ska också betala skadestånd och en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet gällde den första gärningsdelen rån den 1 mars 2026. Tingsrätten fann att den tilltalade, tillsammans med andra, med hot om våld tog egendom från målsäganden i målsägandens bostad. Det handlade om en pekdator, en kamera och en jacka, och dessutom om kontanter som togs ut från målsägandens konto efter att den tilltalade förmått målsäganden att lämna ut bankkort, kod och elsparkcykel. Den tilltalade döms för rån enligt 8 kap. 5 § brottsbalken för gärningar den 1 mars 2026.

Samma dag döms den tilltalade också för bedrägeri enligt 9 kap. 1 § andra stycket brottsbalken. Åklagaren hade gjort gällande att den tilltalade den 1 mars 2026 olovligen tog ut 3 000 kronor från målsägandens konto i bankomat, vilket innebar vinning och skada. Tingsrätten ansåg att den tilltalade gjorde detta och att gärningen uppfyllde brottets rekvisit.

Vidare döms den tilltalade för övergrepp i rättssak enligt 17 kap. 10 § första stycket 1 brottsbalken. Enligt domen inträffade detta den 1 mars 2026 när den tilltalade och andra med hot försökte hindra målsäganden från att anmäla händelsen eller lämna uppgifter till myndighet. Tingsrätten fann att hoten var styrkta och att syftet varit att tysta målsäganden.

Tingsrätten dömer även den tilltalade för försök till utpressning enligt 9 kap. 4 § första stycket och 11 § brottsbalken samt 23 kap. 1 § brottsbalken i dess lydelse före den 1 april 2026. Enligt åtalet skedde detta mellan den 1 mars 2026 och den 2 mars 2026, när den tilltalade och andra försökte förmå målsäganden att betala 50 000 kronor. Domstolen ansåg att de återvände till målsägandens bostad den 2 mars och att gärningen hade gått till straffbart försök.

Slutligen döms den tilltalade för penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 lagen om straff för penningtvättsbrott. Åtalet avsåg perioden 24 februari 2026 till 26 februari 2026 och gällde att den tilltalade ställde sitt konto till förfogande för 20 000 kronor som härrörde från brott och därefter förfogade över pengarna genom överföringar, swishbetalningar och köp. Tingsrätten fann att handlingarna syftade till att dölja pengarnas ursprung eller främja att de kunde tillgodogöras och att den tilltalade därför skulle dömas.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att det i målet främst stod ord mot ord om vad som hänt i målsägandens bostad den 1 och 2 mars 2026. Domstolen ansåg dock att målsägandens berättelse var klar, tydlig och tillförlitlig. Enligt tingsrätten fick den stöd av övrig utredning, bland annat av uppgifter om att egendom som målsäganden saknade påträffades hos den tilltalade, att det fanns sms som talade för hotfull stämning och att ett vittne beskrivit målsäganden som stressad och rädd när polisen kom.

När det gällde hoten fann domstolen att det var bevisat att sådana uttalanden gjorts och att de framstått som akuta för målsäganden. Tingsrätten ansåg också att de tilltalade hade utnyttjat att de var tre mot en. Att målsäganden inte satte sig till motvärn och inte försökte hindra att egendom togs ansågs förenligt med den hotfulla situationen.

För rånet ansåg tingsrätten att det inte var bevisat att målsäganden hade någon sådan skuld till den tilltalade som skulle göra tillgreppet lovligt eller förklara egendomsöverlämnandet som frivilligt. Domstolen fann därför att tillgreppet var olovligt och att det innebar skada för målsäganden och vinning för de tilltalade.

För övergrepp i rättssak fann tingsrätten att den tilltalade och andra hade uttalat att målsäganden inte skulle kontakta myndigheter och att det annars skulle bli värre. Domstolen ansåg att syftet varit att hindra anmälan.

För försök till utpressning konstaterade tingsrätten att den tilltalade och andra genom hot försökt förmå målsäganden att släppa in dem igen och att utpressningen inte fullbordades endast därför att målsäganden kontaktade polisen. Därmed ansågs försöksgränsen ha passerats.

När det gällde penningtvättsbrottet konstaterade tingsrätten att den tilltalade själv medgett att han tagit emot 20 000 kronor och fört vidare 14 000 kronor. Domstolen ansåg att han måste ha förstått att transaktionerna syftade till att dölja pengarnas ursprung.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms till fängelse i 2 år och 2 månader. Han ska vara kvar i häkte till dess att straffet får verkställas.

Tingsrätten förpliktar den tilltalade att solidariskt med andra betala 40 000 kronor i kränkningsersättning till målsäganden samt 3 000 kronor för förmögenhetsskada. Den tilltalade ska också betala 13 454 kronor i skadestånd till en annan målsägande avseende penningtvättsbrottet. Ränta ska utgå enligt domstolens beslut.

Förverkande beslutas också. Den tilltalade ska som förverkad brottsvinst betala 3 000 kronor solidariskt med andra till staten, och 13 454 kronor ska förverkas från honom som brottsvinst i fråga om penningtvättsbrottet. Målsägandena har rätt att få betalning ur de förverkade medlen i enlighet med domen.

Den tilltalade ska dessutom betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.