Tilltalad döms för brott mot utlänningslagen

Den tilltalade döms av tingsrätten för brott mot utlänningslagen efter att ha haft en utlänning anställd utan arbetstillstånd. Åtalet avsåg perioden mellan den 1 april 2024 och den 22 oktober 2024, men tingsrätten fann att ansvar var styrkt endast för april 2024. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 160 kronor, totalt 4 800 kronor, och den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal i en åtalspunkt och gjorde gällande att den tilltalade, som företrädare för ett bolag, hade haft en utlänning utan arbetstillstånd anställd. Enligt gärningsbeskrivningen pågick anställningen mellan den 1 april 2024 och den 22 oktober 2024 i Örebro län eller på annan plats i Sverige. Brottet rubricerades som brott mot utlänningslagen enligt 20 kap. 5 § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716). Den tilltalade bestred ansvar.

Tingsrätten konstaterade att den tilltalade var ställföreträdare för och drev bolaget under den aktuella tiden. Domstolen ansåg att det var bevisat att en utlänning varit anställd i vart fall under april 2024. När det gällde den återstående delen av den åtalade perioden fann tingsrätten däremot att det inte var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade fortsatt haft utlänningen anställd efter april 2024. Den tilltalade dömdes därför endast för brottet under april 2024.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att det enligt utlänningslagen krävs att en arbetsgivare inte anställer en utlänning utan att denne har rätt att vistas i Sverige och, när så krävs, föreskrivet arbetstillstånd. Domstolen framhöll att arbetsgivaren har en långtgående skyldighet att kontrollera arbetstagarens rätt att vistas och arbeta i Sverige innan anställningen påbörjas.

Den tilltalade berättade att han hade kontakt med personen, att personen var från Ryssland men bosatt i Ungern och att han haft personen som provanställd under två veckor i april 2024. Den skriftliga bevisningen visade också att bolaget betalade ut lön under april och maj 2024. Tingsrätten ansåg därför att det var bevisat att utlänningen varit anställd under april 2024.

Domstolen fann vidare att utlänningen var rysk medborgare med uppehållstillstånd i Ungern, men att han inte hade status som varaktigt bosatt där. Av yttrandet från Migrationsverket framgick att utlänningen inte hade rätt att arbeta i Sverige. Därmed var de objektiva förutsättningarna för straffansvar uppfyllda.

När domstolen prövade skuldformen bedömde den att det inte var visat att den tilltalade agerat med uppsåt. Däremot ansåg tingsrätten att han varit oaktsam, eftersom han anställt utlänningen utan att försäkra sig om att denne hade arbetstillstånd. Den tilltalade hade enligt domen visserligen varit i kontakt med Skatteverket, men hade inte kontaktat Migrationsverket innan anställningen påbörjades.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för brott mot utlänningslagen, men endast avseende april 2024. Tingsrätten ansåg att gärningens straffvärde motsvarade böter och bestämde påföljden till 30 dagsböter om 160 kronor, sammanlagt 4 800 kronor.

Eftersom den tilltalade dömdes för ett brott med strängare straff än penningböter i straffskalan ska han också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Åklagaren yrkade dessutom att bolaget skulle betala en särskild avgift enligt utlänningslagen. Tingsrätten fann att det fanns förutsättningar att bifalla den delen av talan, men den delen av beslutet avser bolaget och inte den tilltalade personligen.