Hovrätten fastställer frikännande i våldtäktsmål
2026-03-02
En åklagaröverklagan mot en frikännande tingsrättsdom i ett våldtäktsmål har avvisats av hovrätten. Hovrätten delar tingsrättens bevisvärdering och anser inte att den åberopade experten från Nationellt forensiskt centrum (NFC) har kunnat styrka gärningen bortom rimligt tvivel. Sekretess bestående rör uppgifter från förhandlingar bakom stängda dörrar, medan journalanteckningar som tilltalades försvar åberopat nu kan offentliggöras.
Överklagande och domstolsavgöranden
Åklagaren överklagade tingsrättens dom där den tilltalade friades från våldtäkt enligt 6 kap. 1 § första stycket brottsbalken, med påstådd gärning den 21–22 januari 2023. Tingsrätten avslog även målsägarens begäran om skadestånd och förordnade sekretess enligt 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen för handlingar, ljud- och bildupptagningar från förhandlingen bakom stängda dörrar.
Vid hovrättens avgörande fastställdes tingsrättens dom i sin helhet. Hovrätten undanröjde däremot inte sekretessen för de uppgifter som lades fram under stängda förhandlingar, men fann inte skäl att bibehålla sekretess för de journalanteckningar som den tilltalade åberopat, enligt 21 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. För rättegången i hovrätten tillerkändes tilltaladens ombud ersättning från staten med 63 373 kronor.
Bevisning och motiv
Hovrätten prövade samma bevisning som i tingsrätten, bland annat videoinspelade förhör. Åklagaren åberopade dessutom ett sakkunnigutlåtande från NFC, som uttalade att sannolikhetsbedömningen talade “i någon mån” för att den tilltalade haft vaginalt samlag med målsäganden. Försvarssidan åberopade journalanteckningar och folkbokföringsutdrag. Vid tilläggsförhör bemötte den tilltalade misstankarna och beskrev psykiska svårigheter efter gripandet. Vittnet, tilltalades arbetsledare, vittnade om tilltalades nedstämdhet och anpassningar på arbetsplatsen för att undvika målsäganden.
Hovrätten ansåg dock att den samlade bevisningen inte nådde upp till kravet på “bortom rimligt tvivel” vad gäller gärningens utförande, och fastställde därför frikännande.
Sekretessbedömning
– Sekretess enligt 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen fortsätter att gälla för de uppgifter som framkommit vid förhandlingar bakom stängda dörrar, och som kan röja målsägandens och hennes sambos identiteter.
– Sekretess för journalanteckningar som den tilltalade åberopat enligt 21 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen upphävs, vilket innebär att dessa handlingar nu kan bli offentliga.
Rättegångskostnader
Hovrätten beslutade att staten ska ersätta ombudskostnader för den tilltalade med 63 373 kronor (varav arbete, tidsspillan, utlägg och mervärdesskatt).
Källhänvisning
Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Så begär du ut handlingar:
För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.
Kontaktuppgifter:
Tingsrätt Tingsrätt
Stockholm, Stockholmsvägen 1
Telefon: 0700078789
E-post: tingsratt@dom.se
Denna artikel bygger på uppgifter från offentliga källor samt information förmedlad genom Lexbase nyhetstjänst under källskydd. Artikeln sätter dessa fakta i sitt sammanhang för att belysa relevanta samhällsfrågor och rättsfall.