Villkorlig dom för nio bidragsbrott

Den tilltalade döms för nio fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan i samband med ansökningar om aktivitetsstöd. Tingsrätten fann att han agerat med likgiltighetsuppsåt och att uppgifterna medfört fara för felaktiga utbetalningar. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 60 dagsböter. Han ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade till Försäkringskassan lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om aktivitetsstöd genom att underlåta att redovisa att han arbetat med lön. Gärningen avsåg bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen och påstods ha begåtts vid nio tillfällen under perioden från och med den 1 augusti 2021 till och med den 2 april 2022. Åtalet avsåg alltså en och samma brottsrubricering, bidragsbrott, men med nio gärningstillfällen.

De nio tillfällena angavs i domen med följande brottstider: den 1 augusti 2021, den 1 september 2021, den 1 oktober 2021, den 1 november 2021, den 1 december 2021, den 5 januari 2022, den 1 februari 2022, den 6 mars 2022 och den 2 april 2022. För vart och ett av dessa tillfällen angavs att det funnits risk för felaktig utbetalning av aktivitetsstöd med belopp som sammanlagt uppgick till 62 225 kronor. Tingsrätten dömde den tilltalade för samtliga nio tillfällen enligt åtalet.

Den tilltalade bestred ansvar men medgav sakomständigheterna och gjorde gällande att han saknat uppsåt.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg det utrett att den tilltalade vid nio tillfällen mellan den 1 augusti 2021 och den 2 april 2022 ansökt om aktivitetsstöd utan att ange att han arbetat. Av skriftlig bevisning i form av lönespecifikationer och handlingar om arbetad tid framgick att han under alla nio ersättningsperioder arbetat deltid och fått lön utbetald av sin arbetsgivare. Domstolen konstaterade också att han utfört arbete på dagar då han i ansökningar angett att han deltagit i program utan att arbeta.

Domstolen fann vidare att uppgifterna lett till fara för felaktiga utbetalningar motsvarande de belopp åklagaren angett. Tingsrätten bedömde därför att de objektiva rekvisiten för bidragsbrott var uppfyllda.

När det gällde uppsåtet uttalade tingsrätten att det av Försäkringskassans information framgick att man i ansökan ska kryssa i om man har arbetat, utan att systemet gav stöd för att detta bara skulle avse heltidsarbete. Ansökningarna gjordes för föregående månad, vilket innebar att den tilltalade kände till hur mycket han arbetat under respektive ersättningsperiod. Eftersom ansökningarna undertecknats på heder och samvete och eftersom han ändå inte kontrollerat om deltidsarbete påverkade rätten till ersättning, ansåg domstolen att han varit likgiltig inför att uppgifterna var oriktiga och att de kunde leda till felaktiga utbetalningar. Tingsrätten bedömde därför att han handlat med likgiltighetsuppsåt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för nio fall av bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 60 dagsböter om 400 kronor, vilket motsvarar 24 000 kronor. Han ska också betala 800 kronor till brottsofferfonden.