Livstidsdom för grovt folkrättsbrott

Tingsrätten har dömt den tilltalade för grovt folkrättsbrott vid två separata händelser i Syrien. Den första gärningen avser demonstrationen i Yarmouk den 13 juli 2012, där den tilltalade ansågs ha deltagit i en samordnad riktad attack mot civila och själv ha skjutit mot demonstranter. Den andra gärningen avser den norra vägspärren i Yarmouk under perioden december 2012 till slutet av juli 2013, där den tilltalade ansågs ha medverkat i frihetsberövanden, tortyr, omänsklig behandling och i vissa fall dödande av civila. Påföljden bestämdes till fängelse på livstid.

Händelserna och åtalet

Åtalet gällde en person och omfattade en enda brottsrubricering, folkrättsbrott, grovt brott, med två gärningsmoment. Den första punkten rörde demonstrationen den 13 juli 2012 i Yarmouk. Enligt åtalet deltog den tilltalade tillsammans med andra personer anslutna till regimtrogen väpnad milis samt polis eller säkerhetstjänst i att angripa civila demonstranter. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade förstärkte styrkan på platsen och själv sköt mot civila. Tingsrätten konstaterade att flera civila träffades och att vissa dog. Den andra punkten rörde den norra vägspärren i Yarmouk under december 2012 till slutet av juli 2013. Enligt åtalet tjänstgjorde den tilltalade regelbundet vid vägspärren, deltog i identifiering och kontroll av civila och pekade ut personer som därefter greps. Åklagaren gjorde också gällande att han själv i vissa fall grep civila, bland annat en 15-årig pojke, och förde dem till närliggande lokaler för vidare transport till säkerhetstjänstens förvaringsenheter. Tingsrätten fann att ett mycket stort antal civila berövades friheten vid vägspärren och att vissa dog i fångenskap eller avrättades.

Rättens bedömning

Tingsrätten slog fast att det under den aktuella tiden förelåg en icke-internationell väpnad konflikt i Syrien och att gärningarna hade ett tillräckligt samband med konflikten. I bedömningen av demonstrationen den 13 juli 2012 ansåg rätten att utredningen visade att deltagarna var obeväpnade civila, att beskjutningen riktades mot dem och att den tilltalade tillsammans med andra agerade i samförstånd med regimtrogna personer. Tingsrätten lade vikt vid flera vittnesuppgifter som pekade ut den tilltalade som en av skyttarna och fann att uppgifterna var samstämmiga och tillförlitliga. Rätten kom fram till att den tilltalade deltagit i attacken och att flera människor dödats och skadats, vilket gjorde gärningen grov.

När det gällde vägspärren fann tingsrätten att det fanns ett vägspärrsområde vid Bashirmoskén under den påstådda perioden och att detta bemannades av syriska styrkor samt regimtrogna miliser som Generalkommandot och FPM. Rätten ansåg att de gripna var civila, att de utsattes för tortyr, omänsklig behandling och i vissa fall dödande, och att detta skedde inom ramen för en övergripande brottsplan. Tingsrätten bedömde att den tilltalade hade en central roll i att identifiera och peka ut civila och att hans agerande inte var passivt eller perifert. Rätten fann att han hade uppsåt till de övergrepp som följde och att han därför skulle dömas som medgärningsman för folkrättsbrott, grovt brott, även för denna del.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till fängelse på livstid. Han ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas. Tingsrätten ålade honom också att betala skadestånd till flera målsägande. Ersättningen till närstående till avlidna eller försvunna personer sattes i flera fall till 50 000 kronor vardera, medan ersättningar till andra målsägande varierade beroende på skadornas art. Den tilltalade ska även betala ränta enligt räntelagen på de olika beloppen. Dessutom ska han betala 500 kronor till brottsofferfonden.