Narkotikabrott i två instanser: hovrätten sänkte fängelsestraffet

Hovrätten har prövat en överklagad tingsrättsdom i ett mål om narkotikabrott m.m. För den tilltalade ändrades domen endast i påföljdsdelen, där hovrätten bestämde fängelsestraffet till tio månader. I övrigt stod tingsrättens dom fast i de delar som inte överklagats eller där hovrätten delade tingsrättens bedömning.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde flera narkotikarelaterade gärningar. För den tilltalade yrkade försvararen att hovrätten skulle frikänna honom från ansvar för att olovligen ha förvarat och innehaft 94 tabletter MDMA, 656 tabletter pregabalin, 46 tabletter oxykodon och 324 tabletter alprazolam, vilket avsåg del av åtalspunkten 4. I andra hand yrkades en lindrigare påföljd. Åklagaren motsatte sig ändring av tingsrättens dom.

Åklagaren förtydligade att det lagrum som åberopades i åtalspunkten 4 var 1 § första stycket 4 och 5 samt tredje stycket narkotikastrafflagen. Hovrätten tog upp målet som ett överklagande av tingsrättens dom.

Av hovrättens redogörelse framgår att det, i de delar som inte överklagats, redan var avgjort att den tilltalade gjort sig skyldig till narkotikabrott vid tre tillfällen samt dopningsbrott, ringa brott. Dessa delar berördes inte av hovrättens ändring.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från samma utredning som tingsrätten, och förhören hade spelats upp. När det gällde den tilltalades förvaring och innehav av narkotikan delade hovrätten fullt ut tingsrättens bedömning. Domstolen ansåg det styrkt att den tilltalade uppsåtligen hade förvarat och innehaft de mängder och preparat som åklagaren påstått. Liksom tingsrätten ansåg hovrätten att narkotikan inte enbart varit avsedd för eget bruk. Den tilltalade skulle därför dömas för narkotikabrott.

Däremot gjorde hovrätten en annan bedömning än tingsrätten i frågan om gärningen varit ägnad att främja narkotikahandel. Hovrätten hänvisade till den lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2023 och som innebar en skärpt straffskala för sådana åtgärder. Enligt hovrätten var utredningen inte tillräcklig för att med tillräcklig styrka slå fast att den tilltalades åtgärder varit ägnade att främja narkotikahandel på det sätt som avses i bestämmelsen. Han dömdes därför endast för att ha förvarat och innehaft narkotikan, inte för den delen som avsåg främjande av narkotikahandel.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i påföljdsdelen för den tilltalade. Eftersom hovrätten inte fann stöd för att gärningen varit ägnad att främja narkotikahandel bedömdes det samlade straffvärdet som något lägre än tingsrättens bedömning. Hovrätten bestämde straffmätningsvärdet till fängelse tio månader.

Domstolen betonade att narkotikabrott är ett brott av sådan art att det finns en stark presumtion för fängelse. Dessutom hade den tilltalade återfallit i brott under pågående prövotid. Hovrätten ansåg därför att skälen för fängelse var mycket starka och att den föreslagna behandlingsplanen med öppenvård inte var tillräckligt ingripande för att ersätta ett fängelsestraff av den aktuella längden. Annan påföljd än fängelse uteslöts.

Hovrätten beslutade också att beslagen skulle bestå. Vidare fick den angivna försvararen ersättning av allmänna medel med 14 750 kronor, och staten skulle stå för kostnaden. I det material som lämnats framgår inte någon uppgift om häktningstid eller skadestånd för den tilltalade.