Bidragsbrott i tre fall

Den tilltalade döms för bidragsbrott i tre fall efter att ha lämnat oriktiga uppgifter till Kommunals a-kassa om att hon varit arbetslös trots att hon arbetat. Tingsrätten fann att hon därigenom orsakat fara för att arbetslöshetsersättning felaktigt skulle betalas ut. Påföljden blev villkorlig dom i kombination med dagsböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen lämnade den tilltalade oriktiga uppgifter till Kommunals a-kassa om att hon varit arbetslös trots att hon arbetat. Detta sades ha medfört fara för att arbetslöshetsersättning felaktigt skulle betalas ut med 12 828 kronor. Åtalet omfattade fyra angivna tillfällen, den 17 oktober 2024, den 11 november 2024, den 18 november 2024 och den 6 januari 2025. I domen anges dock att de två ansökningarna den 11 och den 18 november 2024 skulle räknas som ett och samma brott, eftersom de ledde till utbetalning vid samma tillfälle.

Domstolen redovisade att de fyra tillfällena avsåg ersättning med 3 316 kronor för perioden 7–13 oktober 2024, 3 424 kronor för perioden 4–10 november 2024, 3 044 kronor för perioden 11–17 november 2024 och 3 044 kronor för perioden 30 december 2024–5 januari 2025. Det slutliga resultatet blev att den tilltalade dömdes för bidragsbrott i tre fall, helt enligt åklagarens gärningsbeskrivning, men med den justeringen att två av de angivna ansökningarna bedömdes som ett brottstillfälle.

Rättens bedömning

Den tilltalade förnekade brott och uppgav att hon inte lämnat felaktiga uppgifter med mening, utan att det skett på grund av stress och svårigheter att fylla i uppgifterna korrekt. Tingsrätten hade tillgång till skriftlig bevisning i form av tidrapportering till a-kassan, arbetsgivarintyg, tidrapporter från arbetsgivaren, specifikationer avseende utbetalning och en uträkning. Domstolen ansåg att utredningen visade att den tilltalade vid fyra tillfällen lämnat uppgifter om att hon varit arbetslös, men att arbetsgivarens uppgifter visade att hon arbetat i viss omfattning under de aktuella dagarna. Det fanns enligt domstolen ingen anledning att anta att arbetsgivarens uppgifter var felaktiga.

Tingsrätten bedömde att den tilltalade därför lämnat oriktiga uppgifter och orsakat fara för att ersättning felaktigt skulle betalas ut. När det gällde uppsåt fann domstolen att hon inte rimligen kunde ha fyllt i fel uppgifter utan att vara medveten om det, särskilt inte eftersom det skett flera gånger. Domstolen ansåg också att hennes förklaring om stress framstod som en efterhandskonstruktion. Att hon i ansökningarna intygat på heder och samvete att uppgifterna var riktiga och fullständiga talade enligt tingsrätten ytterligare för att hon visste att uppgifterna var felaktiga. Åtalet ansågs därför styrkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för bidragsbrott i tre fall. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i kombination med 40 dagsböter om 90 kronor, sammanlagt 3 600 kronor. Tingsrätten bedömde att straffvärdet motsvarade ett kort fängelsestraff men att den tilltalade var tidigare ostraffad och att det inte fanns anledning att tro att hon skulle begå nya brott.

Hon ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. När det gäller ersättningen till den offentliga försvararen ska staten betala 6 799 kronor, fördelat på arbete, utlägg och mervärdesskatt. Den tilltalade ska återbetala 3 000 kronor av kostnaderna till staten.