Medhjälp i flera bedrägerier och frihetsberövanden

Tingsrätten dömde den tilltalade för medhjälp till flera allvarliga brott men frikände henne från ett åtal om grovt rån. Domstolen fann samtidigt att den tilltalade skulle få skyddstillsyn och betala skadestånd till flera målsägande samt en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Målet rörde flera händelseförlopp under perioden juni 2025 till januari 2026. Enligt domen dömdes den tilltalade för medhjälp till försök till grovt bedrägeri medelst olovlig identitetsanvändning och urkundsförfalskning den 17 januari 2026, för medhjälp till grovt bedrägeri medelst olovlig identitetsanvändning och urkundsförfalskning den 17 januari 2026, för medhjälp till olaga frihetsberövande den 17 januari 2026 och för medhjälp till övergrepp i rättssak den 17 januari 2026. Hon frikändes däremot från åtalet om grovt rån den 17 januari 2026.

I den del som gällde den 17 januari 2026 påstod åklagaren att den tilltalade tillsammans med andra hade lurat målsäganden till en lägenhet, där han hölls kvar under hot och våld. Åtalet omfattade också att målsäganden tvingats lämna ut BankID och BankID-kod, vilket möjliggjort ett bedrägligt BankID och ekonomiska transaktioner. Tingsrätten fann att målsäganden frivilligt hade tagit sig till lägenheten men därefter berövats friheten på ett sätt som utgjorde olaga frihetsberövande. Domstolen godtog också att bedrägeribrotten var styrkta och att de skulle bedömas som grova, men ansåg att den tilltalades medverkan var sådan att hon skulle dömas för medhjälp, inte som gärningsman.

Den tilltalade dömdes också för medhjälp till grovt bedrägeri medelst olovlig identitetsanvändning och urkundsförfalskning den 17 januari 2026 efter ett händelseförlopp där målsäganden enligt åtalet hade förmåtts lämna ifrån sig BankID och uppgifter som användes för att genomföra köp och överföringar. Tingsrätten ansåg att det var styrkt att ett bedrägligt BankID skapats och använts, men att den tilltalades roll inte var sådan att hon kunde anses ha haft ett bestämmande inflytande över brottet.

För åtalspunkten om övergrepp i rättssak den 17 januari 2026 fann tingsrätten att målsäganden hade utsatts för hot i samband med att han tvingades att inte anmäla händelsen. Även här bedömdes den tilltalades roll som medhjälp. Däremot ogillades åtalspunkten om grovt rån samma dag, eftersom domstolen ansåg att det inte var styrkt att BankID, även tillsammans med kod och annan utrustning, utgjorde ett betalningsverktyg i den mening som krävdes för rån.

Rättens bedömning

Tingsrätten fäste stor vikt vid målsägandenas berättelser i de olika delarna av målet. Domstolen ansåg att berättelserna var sammanhängande och trovärdiga och att de fick starkt stöd av skriftlig bevisning, bland annat BankID-rapporter, kontotransaktioner och övervakningsmaterial.

När det gällde den tilltalades medverkan i januarihändelsen den 17 januari 2026 ansåg domstolen att hennes roll främst bestod i att locka målsäganden till lägenheten. Den utredning som fanns gav enligt tingsrätten inte stöd för att hon hade deltagit i våldet eller hoten i någon mer aktiv eller styrande roll. Därför dömdes hon för medhjälp.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till skyddstillsyn. Tingsrätten föreskrev att den tilltalade på anmodan av frivården ska lämna urinprov för att visa drogfrihet och att övervakare ska utses av frivården. Domstolen beaktade också att hennes ungdom hade betydelse vid straffmätningen.

Den tilltalade ska betala skadestånd till Swedbank AB med 10 700 kr och till Döld namn AB med 11 604 kr, båda beloppen jämte ränta från den 17 januari 2026. Hon ska också betala skadestånd till målsäganden Döld namn med 80 000 kr, jämte ränta från den 17 januari 2026, och ansvaret är solidariskt med en annan person som nämns i domen. Tingsrätten förklarade även att ett beslag av mobiltelefoner ska bestå tills domen vunnit laga kraft och därefter återlämnas.

Den tilltalade ska dessutom betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kr. Något utvisningsbeslut meddelades inte.