Osanna skuldebrev ledde till böter

Den tilltalade döms för brukande av osann urkund efter att ha skickat in två skuldebrev till Skatteverket. Tingsrätten fann att handlingarna varit upprättade för skens skull och att åtgärden innebar fara i bevishänseende. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 50 kronor, totalt 1 500 kronor.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet gällde en åtalspunkt, brukande av osann urkund enligt 15 kap. 11 § tredje stycket brottsbalken. Gärningen avsåg den 10 november 2024 och bestod i att den tilltalade åberopade två osanna skuldebrev genom att skicka in dem till Skatteverket. Åklagaren gjorde gällande att åtgärden innebar fara i bevishänseende och att gärningen begicks med uppsåt. Tingsrätten dömde den tilltalade för brottet enligt gärningsbeskrivningen.

Den tilltalade invände att hon visserligen beskrev händelseförloppet men bestred ansvar och hänvisade till att innehållet i urkunderna inte varit osant. Hon berättade att hon ville skicka pengar till sin familj i Syrien och att hennes arbetsgivare erbjöd hjälp. Enligt henne fick hon papper att skriva på som bevis för att hon lånat pengar, men hon visste inte vem som ursprungligen upprättade handlingarna. Hon uppgav också att hon tog bilder av skuldebreven och skickade in dem till Skatteverket när myndigheten ställde frågor.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från den skriftliga utredningen, där det framgick att Skatteverket efterfrågat förklaringar till överföringar från den tilltalades anställningsersättning till en annan persons privata konton. Den tilltalade skickade då in två skuldebrev som var signerade av henne själv och den andra personen. Domstolen ansåg att den tekniska utredningen om metadata inte räckte för att avgöra dateringsfrågan i den riktning försvaret gjorde gällande, men fann att dateringen inte var avgörande för ansvar i målet.

Tingsrätten bedömde i stället om det objektivt sett funnits ett verkligt skuldförhållande. Domstolen fann att den tilltalades uppgifter var svepande, att flera arbetstagare hade undertecknat liknande skuldebrev, att det saknades stöd för att pengar faktiskt nått hennes släktningar och att upplägget kring lånet och återbetalningen framstod som märkligt. Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten att det inte funnits något verkligt skuldförhållande, att rättshandlingen varit upprättad för skens skull och att den tilltalade varit medveten om detta.

Vidare fann tingsrätten att den tilltalade hade åberopat skuldebreven hos Skatteverket och att detta innebar fara i bevishänseende eftersom det fanns en konkret risk att handlingarna skulle användas som bevismedel. Domstolen ansåg också att den tilltalade förstått risken och förhållit sig likgiltig inför den. Åtalet bedömdes därför vara styrkt. En ledamot var skiljaktig och ansåg att det inte var bevisat att skuldebreven varit osanna, men majoriteten dömde den tilltalade.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för brukande av osann urkund med händelsedatum den 10 november 2024. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 1 500 kronor. Hon ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.

Tingsrätten beslutade även om ersättning till den offentliga försvararen med 30 401 kronor, fördelat på arbete, tidsspillan, utlägg och mervärdesskatt. Den tilltalade ska betala tillbaka 15 200 kronor av kostnaderna till staten. Domstolen fann att målets begränsade omfattning motiverade jämkning av återbetalningsskyldigheten.