Fullständig domstolsbevakning och fördjupade reportage med inriktning på svenska rättsfall.
Artiklar om Anders Andersson
3 nyhetsartiklar finns att läsa
Anders Andersson född lördag 1 maj 1990 som bor i Stockholm.

Dopningsbrott ledde till skyddstillsyn

2026-08-13

Den tilltalade har dömts för dopningsbrott efter att ha erkänt att han olovligen innehaft flera preparat som var klassade som dopningsmedel. Tingsrätten bedömde att brottet var av normalgraden och bestämde påföljden till skyddstillsyn. Han ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalet

Åklagaren väckte åtal för dopningsbrott enligt 2 § 6 p och 3 § 1 st lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade olovligen innehaft 1 ampull nandrolondekanoat, 1 ampull testosteronenantat, 1 ampull trenbolonenantat, 1 ampull med testosteronpropionat, testosteronfenylpropionat, testosteronisokaproat och testosterondekanoat, 2 ampuller testosteronenantat, ytterligare 1 ampull testosteronenantat, 1 ampull med testosteronpropionat, testosteronfenylpropionat, testosteronenantat, testosteroncypionat och testosterondekanoat, 2 ampuller med testosteronpropionat, testosteronfenylpropionat, testosteronisokaproat och testosterondekanoat, 2 ampuller trenbolonacetat, 1 ampull testosteronenantat samt 1 ampull nandrolondekanoat. Enligt åtalet skedde detta den 3 juni 2026 på en plats i Örebro kommun. Den tilltalade begick gärningen med uppsåt.

Det enda åtalspunkten i målet var dopningsbrott den 3 juni 2026, och tingsrätten fann att den tilltalade skulle dömas för detta brott.

Rättens bedömning

Den tilltalade erkände gärningen. Tingsrätten konstaterade att erkännandet fick stöd av utredningen, som bland annat bestod av anmälan, fotografier, beslagsprotokoll och analysresultat. Domstolen fann därmed att det stod klart att den tilltalade uppsåtligen hade innehaft de aktuella preparaten och att dessa var dopningsmedel.

Med hänsyn till mängderna bedömde tingsrätten att gärningen skulle rubriceras som dopningsbrott av normalgraden. Domstolen bedömde att straffvärdet motsvarade en månads fängelse. Samtidigt noterades att den tilltalade endast tidigare fått ordningsböter för trafikförseelser och i övrigt var ostraffad. Tingsrätten fäste också vikt vid att han enligt egen uppgift hade en missbruksproblematik, att han ville vara drogfri och att han ställde sig positiv till skyddstillsyn för att få ytterligare hjälp. Mot den bakgrunden ansåg domstolen att skyddstillsyn var den lämpligaste påföljden.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för dopningsbrott av normalgraden, begånget den 3 juni 2026. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn, och övervakare ska utses av frivården. Han ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kr.

Faktaruta
Fakta
Värde
Målnummer
Döld målnr
Domstol
Döld domstol
Domdatum
2026-08-13
Brott
Dopningsbrott
Händelsedatum
2026-06-03
Påföljd
Skyddstillsyn
Övervakning
Övervakare utses av frivården
Avgift till brottsofferfonden
1 000 kr
Lagrum
2 § 6 p och 3 § 1 st lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel
Lås upp premiuminnehållet för att ta del av den fullständiga domstolsbevakningen.
Lexbase följer rättsfall av alla storlekar, både på lokal och nationell nivå.

Källhänvisning

Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Så begär du ut handlingar:

För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.

Kontaktuppgifter:

Tingsrätt Tingsrätt

Stockholm, Stockholmsvägen 1

Telefon: 0700078789

E-post: tingsratt@dom.se

Denna artikel bygger på uppgifter från offentliga källor samt information förmedlad genom Lexbase nyhetstjänst under källskydd. Artikeln sätter dessa fakta i sitt sammanhang för att belysa relevanta samhällsfrågor och rättsfall.

Publicerad av Lexbase redaktion redaktionen@lexbase.se