Fängelse efter försök till våldtäkt och stöld

Den tilltalade döms av tingsrätten för försök till våldtäkt och stöld av normalgraden efter en händelse i en bostad den 14 juni 2026. Samtidigt frikänns han från åtal om grovt hemfridsbrott och människorov. Påföljden bestäms till fängelse i två år, och han ska dessutom betala skadestånd, avgift till brottsofferfonden och hållas kvar i häkte tills straffet får verkställas.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet gick den tilltalade in i målsägandens bostad efter att ha knackat på. Åklagaren gjorde gällande att han därefter spärrade in målsäganden i hennes egen bostad, låste lägenhetsdörren och höll fast henne vid flera tillfällen i syfte att hon inte skulle kunna ta sig ut och i syfte att kunna våldta henne. Den åtalspunkten avsåg människorov den 14 juni 2026. I andra hand hävdades att gärningen i vart fall utgjorde olaga frihetsberövande. Tingsrätten frikände dock den tilltalade från människorov och fann inte heller att olaga frihetsberövande var styrkt.

Vid samma tillfälle åtalades han för försök till våldtäkt. Åklagaren gjorde gällande att han efter att ha kommit in i bostaden låste dörren, tog tag i målsäganden bakifrån, smekte hennes kropp, pussat henne utan samtycke, uttalat att han ville ha sex med henne och därefter fortsatt att hålla fast henne, föra henne mot vardagsrummet och sängen samt hålla för hennes mun och försöka tejpa igen den. Åtalet gällde den 14 juni 2026. Tingsrätten fann att gärningen utgjorde försök till våldtäkt och dömde den tilltalade för detta brott.

Den tilltalade åtalades också för grovt hemfridsbrott den 14 juni 2026. Åklagaren menade att han olovligen kvarstannat i målsägandens bostad efter att hon sagt att han inte fick komma in, och att brottet var grovt eftersom han kort därefter utsatt henne för brott och eftersom syftet med kvarstannandet var att våldta henne. Tingsrätten frikände honom från detta brott.

Slutligen åtalades han för grov stöld den 14 juni 2026. Enligt åtalet hade han olovligen tagit målsägandens mobiltelefon. Tingsrätten bedömde dock att gärningen inte var grov utan stöld av normalgraden, och den tilltalade dömdes för stöld.

Rättens bedömning

Tingsrätten fäste stor vikt vid målsägandens berättelse, som bedömdes som trovärdig, spontan och konsekvent. Hennes uppgifter hade enligt rätten stöd av den övriga utredningen, bland annat förhör med vittnen och skriftlig bevisning. Rätten noterade också att den tilltalade i stora delar medgett händelseförloppet.

När det gällde försök till våldtäkt ansåg tingsrätten att den tilltalade genom fysiska närmanden, uttalanden om att han ville ha sex och våld mot målsäganden, bland annat genom att hålla fast henne och föra henne till sängen, hade påbörjat utförandet av brottet. Rätten bedömde att det funnits fara för fullbordan och att det inte varit fråga om ett frivilligt tillbakaträdande. Det som den tilltalade berättat om att målsäganden skulle ha gett intryck av samtycke ändrade inte bedömningen. Tingsrätten fäste även betydelse vid att den tilltalade enligt ett vittne sagt att om det inte var ömsesidigt så fick han väl tejpa henne, något som ansågs besvärande i ljuset av att tejp varit med vid händelsen.

I fråga om människorov konstaterade tingsrätten att den tilltalade låst dörren och hållit fast målsäganden, men att detta inte uppfyllde kravet på bemäktigande för människorov. Rätten ansåg i stället att momentet ingick i våldtäktsförsöket. Därför frikändes han från människorov och från det alternativa åtalet om olaga frihetsberövande.

När det gällde hemfridsbrottet bedömde tingsrätten att det inte var styrkt att den tilltalade olovligen trängt in eller stannat kvar på det sätt som åklagaren påstått. Rätten beaktade att uppgifterna gick isär om huruvida målsäganden först sagt nej men sedan gav upp, och att den tilltalades uppgifter inte kunde lämnas utan avseende. Därför frikändes han från grovt hemfridsbrott.

Vid bedömningen av stölden konstaterade tingsrätten att den tilltalade erkänt att han tagit mobiltelefonen från målsägandens lägenhet, och att detta stöddes av övrig utredning. Rätten ansåg dock att gärningen inte var grov. Den dömde honom därför för stöld av normalgraden.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms alltså för försök till våldtäkt den 14 juni 2026 och för stöld den 14 juni 2026. Han frikänns från grovt hemfridsbrott den 14 juni 2026 och människorov den 14 juni 2026.

Påföljden bestäms till fängelse i två år. Tingsrätten utgick från ett samlat straffvärde på två år och fann inte skäl att sätta ned straffet på grund av den tilltalades psykiska tillstånd, eftersom det rörde sig om självförvållat rus och tidigare drogutlösta psykoser.

När det gäller skadestånd ska den tilltalade betala 117 972 kronor till målsäganden. Beloppet omfattar ersättning för kränkning, sveda och värk, inkomstförlust och utlägg enligt domslutet. Han ska också betala ränta enligt räntelagen på angivna delar av beloppet.

Den tilltalade ska vidare betala 1 000 kronor till brottsofferfonden och kvarbli i häkte till dess fängelsestraffet får verkställas. Staten ska stå för kostnaderna för den offentliga försvararen och målsägandebiträdet.

Fakta