Hot mot tjänsteman prövades i två åtalspunkter

Den tilltalade dömdes för hot mot tjänsteman efter en händelse den 2 juni 2025, men frikändes från en annan åtalspunkt om samma brott som avsåg den 3 juni 2025. Tingsrätten fann att utredningen gav starkt stöd för att den tilltalade uttalat ett dödshot mot en tjänsteman i samband med att en ansökan om försörjningsstöd hade avslagits. Däremot ansågs det inte styrkt att ett nytt hot uttalats vid ett möte dagen därpå.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal i två punkter för hot mot tjänsteman enligt 17 kap. 1 § första stycket och 5 § brottsbalken i dess lydelse före den 2 juli 2025. I den första åtalspunkten gällde att den tilltalade den 2 juni 2025 i Sandviken eller på annan plats i landet, Sverige, skulle ha angripit en tjänsteman med hot om våld efter att tjänstemannen fattat beslut om avslag på ansökan om försörjningsstöd. Enligt åtalet bestod hotet i att den tilltalade uttalade ord med innebörd att hon ville döda tjänstemannen. Tingsrätten dömde den tilltalade för denna gärning.

I den andra åtalspunkten gällde att den tilltalade den 3 juni 2025 på en adress i Sandviken skulle ha angripit samma tjänsteman med hot om våld efter samma typ av beslut om avslag på försörjningsstöd. Enligt åtalet uttalades hotet inför tjänstemannens kollegor och innehöll ord med innebörd att den tilltalade ville döda tjänstemannen, varefter hotet förmedlades vidare till henne. Tingsrätten frikände den tilltalade från denna gärning.

Rättens bedömning

Av utredningen framgick att den tilltalade och tjänstemannen talade i telefon den 2 juni 2025, efter att beslutet om avslag på försörjningsstöd fattats. Tjänstemannen berättade att den tilltalade var arg över avslaget, kallade henne elak och sade att hon ville döda henne. Tjänstemannen uppgav också att hotet gjorde henne orolig och rädd, vilket ledde till att hon kontaktade sin chef. Därefter ordnades ett möte dagen efter med två kollegor.

Tingsrätten ansåg att tjänstemannens berättelse framstod som trovärdig. Uppgifterna fick stöd av de två vittnena, som samstämmigt uppgav att de på mötet frågat den tilltalade om hon mindes vad hon sagt i telefonsamtalet, varpå den tilltalade svarade att hon ville döda tjänstemannen. Domstolen fann därför att utredningen talade starkt för att den tilltalade agerat på det sätt som åklagaren påstått i den första åtalspunkten. Den tilltalades uppgifter ansågs inte minska värdet av bevisningen.

När det gällde den andra åtalspunkten fann tingsrätten däremot att det inte var styrkt att den tilltalade uttalat ett nytt hot. Mot bakgrund av vittnesuppgifterna kunde det inte uteslutas att den tilltalade endast svarade på en fråga, snarare än att hon framförde ett nytt dödshot. Därför frikändes hon från den punkten.

Domslut och påföljd

För den första åtalspunkten dömdes den tilltalade för hot mot tjänsteman. Tingsrätten bedömde att gärningens straffvärde motsvarade ett kort fängelsestraff och att brottet av sin art normalt talar för fängelse. Trots detta ansågs en villkorlig dom i förening med dagsböter vara en tillräckligt ingripande påföljd i det aktuella fallet. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 120 dagsböter om 50 kronor, totalt 6 000 kronor.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Staten ska stå för kostnaderna, och ett ombud för målsäganden ersattes av staten med 11 501 kronor, fördelat på arbete, utlägg och mervärdesskatt.