Pass med utbytta sidor gav fällande dom

Den tilltalade döms av tingsrätten för brukande av falsk urkund efter att ha lämnat in ett hemlandspass till Migrationsverket den 3 oktober 2024. Tingsrätten fann att passet var en äkta urkund som hade ändrats genom att vissa sidor bytts ut mot sidor från ett annat pass, och att den tilltalade kände till förfalskningen när handlingen användes. Påföljden blev villkorlig dom i förening med dagsböter, och den förfalskade passhandlingen förklarades förverkad.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde en punkt, brukande av falsk urkund enligt 14 kap. 1 § och 10 § brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade den 3 oktober 2024 på Migrationsverket lämnat in ett hemlandspass till medborgarskapsenheten. Passet beskrevs som en äkta grundhandling med ingrepp, eftersom sidorna 7, 8, 41 och 42 hade bytts ut och tillhörde ett annat pass. Åklagaren gjorde gällande att handlingen därmed kunde uppfattas som äkta och att den tilltalade agerat med uppsåt.

Den tilltalade nekade till brott. Han invände dock inte mot att handlingen skulle förverkas. Han uppgav att passet hade utfärdats av syrianska migrationsmyndigheten i Damaskus år 2015 och att han använt det för att resa in i Turkiet och därefter vidare till Sverige. Han sade också att han inte känt till att vissa sidor i passet kom från en annan handling och att ingen annan hade haft tillgång till passet.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från den tilltalades egna uppgifter och den övriga utredningen, som bestod av foto av passhandlingen, Migrationsverkets anmälan, ett sakkunnigutlåtande och polisens undersökningsprotokoll. Domstolen fann det klarlagt att den tilltalade hade lämnat in det hemlandspass som senare togs i beslag.

Enligt tingsrätten hade passet framställts som ett äkta hemlandspass, men med utbytta sidor som tillhörde ett annat pass. Därmed rörde det sig om en äkta urkund som ändrats och förfalskats. Domstolen konstaterade också, utifrån bilderna, att handlingen vid en översiktlig granskning innebar risk för att den skulle uppfattas som äkta. De objektiva förutsättningarna för ansvar för brukande av falsk urkund ansågs därför vara uppfyllda.

När det gällde uppsåtet fann tingsrätten att det var svårt att föreställa sig att någon annan än den tilltalade haft intresse av att ändra hans pass. Att han hade innehaft och åberopat den förfalskade handlingen talade enligt domstolen starkt för att han också känt till förfalskningen. Mot bakgrund av hans egna uppgifter, bland annat att ingen annan haft tillgång till passet, ansåg tingsrätten att det inte rådde något tvivel om att han kände till att passet var förfalskat när det lämnades in till Migrationsverket. Han dömdes därför för brukande av falsk urkund.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för brukande av falsk urkund den 3 oktober 2024. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 30 dagsböter om 50 kronor, vilket totalt motsvarar 1 500 kronor. Tingsrätten angav att brottets straffvärde motsvarade någon månads fängelse, men fann att det saknades skäl att välja fängelse som påföljd. Domstolen bedömde också att det inte fanns särskild anledning att befara fortsatt brottslighet.

Tingsrätten beslutade vidare att den förfalskade passhandlingen skulle förverkas och att beslaget skulle bestå. Den tilltalade ska dessutom betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.