Fängelse för misshandel, hot och skadegörelse

Den tilltalade döms av tingsrätten till fängelse i ett år för flera brott mot två målsäganden. Han fälls för två fall av misshandel, två fall av ofredande, olaga hot och skadegörelse. Ett åtal om ofredande ogillas. Tingsrätten beslutar också om skadestånd, avgift till brottsofferfonden och att den tilltalade ska vara kvar i häkte.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I åtalet mot den tilltalade gällde först en händelse mellan den 23 maj 2026 och den 24 maj 2026. Han åtalades då för misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken, genom att ha knuffat målsäganden flera gånger, kastat mobiltelefoner på henne, dragit henne i håret, sparkat mot hennes höft och mage, tryckt sin vikt över hennes arm i soffan samt hållit sin arm eller hand över hennes hals. Han åtalades också för två fall av ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken, avseende upprepade telefonsamtal och sms mellan den 6 juni 2026 och den 7 juni 2026 samt upprepade telefonsamtal den 13 juni 2026. För båda ofredandena påstod åklagaren att gärningarna kunde förväntas kränka målsägandens frid på ett kännbart sätt.

I en andra del av åtalet gällde händelser den 21 juni 2026. Då åtalades den tilltalade för misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken, genom att ha slagit målsäganden flera gånger i huvudet, slagit henne mot örat, skallat hennes mun, knuffat och tryckt in henne i möblemang och väggar samt dragit henne i håret. Han åtalades också för olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken, för att ha uttalat att han kunde slå sönder målsägandens framtänder och sitta fem år i fängelse för det. Vidare åtalades han för ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken för att flera gånger ha spottat målsäganden i håret, samt för skadegörelse enligt 12 kap. 1 § brottsbalken för att ha förstört hennes mobiltelefon och skurit sönder däcken på hennes bil.

Tingsrätten ogillade åtalet för det ofredande som avsåg den 21 juni 2026. I övrigt dömdes den tilltalade för de åtalade gärningarna.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann att målsägandenas uppgifter var trovärdiga och tillförlitliga. När det gäller den första målsäganden ansåg rätten att hennes berättelse var lång, detaljerad och konsekvent, och att den stöddes av vittnesuppgifter, journalanteckningar, fotografier och meddelanden mellan henne och den tilltalade. När det gäller den andra målsäganden bedömde tingsrätten också hennes uppgifter som trovärdiga och fann stöd i vittnesmål, journalanteckningar, fotografier, händelserapport och meddelanden. Den tilltalades egna uppgifter ledde inte till någon annan bedömning.

Rätten konstaterade att gärningarna varit utdragna och psykiskt mycket pressande. Även om de inte innehöll något allvarligt våld bedömdes de som relationsvåld med relativt högt straffvärde. För den första målsäganden betonade rätten att hon utsatts i sitt eget hem. För den andra målsäganden tog rätten också hänsyn till misshandeln, det olaga hotet och skadegörelsen. Straffvärdet för var och en av misshandelsgärningarna ansågs motsvara minst fängelse åtta månader, och de övriga brotten låg på fängelsenivå. Eftersom brotten begåtts under prövotid ansåg tingsrätten att annan påföljd än fängelse inte kunde komma i fråga.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms till fängelse i 1 år. Han ska vara kvar i häkte till dess att straffet får verkställas.

Han ska betala skadestånd till den första målsäganden med 43 200 kronor, jämte ränta på 33 200 kronor från den 24 maj 2026 och på 10 000 kronor från den 7 juni 2026. Han ska också betala skadestånd till den andra målsäganden med 60 122 kronor, jämte ränta från den 21 juni 2026.

Tingsrätten bestämde ersättningen till den första målsäganden till 40 000 kronor för kränkning och 3 200 kronor för sveda och värk. För den andra målsäganden bestämdes ersättningen till 45 000 kronor för kränkning, 3 200 kronor för sveda och värk, 7 922 kronor för förlorad arbetsförtjänst och 4 000 kronor för sakskada. Av sakskadan avsåg 2 000 kronor två däck och 2 000 kronor en mobiltelefon.

Den tilltalade ska dessutom betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna i målet.