Två brandbrott ledde till fängelse

Den tilltalade döms för två gärningar som rör brandanläggning i Eslöv. Tingsrätten fann att den ena händelsen den 30 november 2024 utgjorde mordbrand, medan den andra händelsen den 14 juli 2025 i stället bedömdes som skadegörelse. Påföljden bestämdes till fängelse i ett år och sex månader. Skadeståndsyrkandet avslogs.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I åtalet påstod åklagaren att den tilltalade den 30 november 2024 hade anlagt brand på en soffa uppställd mot eller i närheten av ett flerfamiljshus genom att tända eld på soffan. Enligt åtalet innebar branden skada, fara för andras liv och hälsa samt omfattande förstörelse av andras egendom. Tingsrätten dömde honom för mordbrand för denna gärning.

I den andra åtalspunkten påstod åklagaren att den tilltalade den 14 juli 2025 hade anlagt brand i ett sophus nära ett flerfamiljshus och flera parkerade bilar genom att tända eld i ett sopkärl. Enligt åtalet orsakade branden skada och innebar fara för andras liv och hälsa samt omfattande förstörelse av andras egendom. Tingsrätten kom fram till att gärningen inte uppfyllde rekvisiten för mordbrand, men att den utgjorde skadegörelse. Den tilltalade dömdes därför för skadegörelse för denna händelse.

Rättens bedömning

Den tilltalade erkände att han hade gjort vad åklagaren påstod, men han bestred ansvar för mordbrand i båda delarna. Han medgav ansvar för skadegörelse i två fall och bestred skadeståndsyrkandet. Tingsrätten byggde sin bedömning på den skriftliga utredningen, uppspelade övervakningsfilmer, fotografier, kart- och översiktsbilder, sakkunnigutlåtanden samt vittnesförhör.

När det gällde händelsen den 14 juli 2025 ansåg tingsrätten att den tilltalade hade tänt eld i ett sopkärl i ett miljöhus. Branden hade begränsats till sopkärlet och var i det närmaste släckt när räddningstjänsten kom fram. Rätten fann att det inte var visat att branden innebar sådan konkret fara för andras liv och hälsa eller sådan omfattande förstörelse av annans egendom som krävs för mordbrand. Däremot fanns stöd för att sopkärlet hade fått brandskador och att en trävägg i miljöhuset fått mindre sotskador, vilket ledde till ansvar för skadegörelse. Rätten bedömde också att brottet inte kunde anses ringa eftersom det hade skett genom anläggande av brand.

När det gällde händelsen den 30 november 2024 ansåg tingsrätten att det var klarlagt att den tilltalade hade tänt eld på en soffa som stod lutad mot husfasaden. Vittnet som kom till platsen drog bort soffan, och när räddningstjänsten anlände släcktes branden. Av brandspridningsutlåtandet framgick att soffan fått kraftiga rökskador och att ett fönster tillhörande en lägenhet på första våningen spruckit av värmestrålningen. Tingsrätten bedömde att det hade förelegat en beaktansvärd risk för brand- och rökspridning som innefattade både konkret fara för omfattande förstörelse av annans egendom och fara för annans liv eller hälsa.

Rätten fann vidare att den tilltalade hade haft likgiltighetsuppsåt. Han hade medvetet anlagt branden i direkt anslutning till fasaden till ett flerbostadshus, nära fönster, och han lämnade platsen utan att kontrollera brandförloppet, försöka släcka elden eller varna andra. Mot den bakgrunden dömdes han för mordbrand.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde påföljden till fängelse i ett år och sex månader. Rätten ansåg att det samlade straffvärdet motsvarade detta och fann att någon annan påföljd inte kunde komma i fråga.

Målsägandebolagets skadeståndsyrkande avslogs. Rätten ansåg att det inte var visat att bolaget hade haft de påstådda kostnaderna för sanering och rensning.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Vidare ska han betala tillbaka 30 000 kronor av kostnaderna till staten. Staten ska ersätta försvararen med 83 090 kronor.