Flera brott ledde till fängelse

Den tilltalade döms för flera brott efter händelser under hösten 2025 och vintern 2026. Tingsrätten har bedömt att den tilltalade ska dömas för försök till grovt våld mot tjänsteman den 26 januari 2026, grovt rattfylleri den 26 januari 2026, två fall av grov olovlig körning den 15 september 2025 och den 26 januari 2026 samt två fall av narkotikabrott där ett av dem avser den tilltalades innehav av narkotika den 15 september 2025 och det andra den 26 januari 2026. I ett separat åtal om narkotika tillsammans med målsäganden har den tilltalade frikänts från ansvar för den del som gällde den 15 september 2025, medan den medåtalade dömdes för ringa narkotikabrott. Den tilltalade döms till fängelse och ska också betala skadestånd.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet i den första stämningsansökan påstod åklagaren att den tilltalade den 26 januari 2026 på Nykyrkavägen i Stigtomta, Nyköpings kommun, gjorde sig skyldig till försök till grovt våld mot tjänsteman genom att köra iväg med en personbil medan en polis hade ett ben inne i bilen. Samma dag och plats påstod åklagaren också grovt rattfylleri, eftersom den tilltalade hade kört efter att ha använt kokain och alprazolam, samt grov olovlig körning. Dessa tre åtalspunkter ledde till fällande dom.

I samma stämningsansökan åtalades den tilltalade också för narkotikabrott den 26 januari 2026, eftersom han enligt åtalet olovligen hade innehaft 1,1 gram kokain och 24 tabletter alprazolam på Nykyrkavägen i Stigtomta. Även denna punkt ledde till fällande dom.

I den andra stämningsansökan den 15 april 2026 påstod åklagaren att den tilltalade och målsäganden tillsammans och i samförstånd olovligen hade innehaft 4,92 gram amfetamin den 15 september 2025 på Solberga 1 i Nyköpings kommun. Därutöver påstod åklagaren att den tilltalade ensam hade innehaft 50 tabletter (S)-pregabalin, 30 tabletter zopiklon och 1 tablett alprazolam samma dag, samt att han samma dag hade innehaft ytterligare 25 tabletter alprazolam i en personbil på riksväg 52 i Stigtomta. Tingsrätten fann att den tilltalade och målsäganden tillsammans och i samförstånd hade innehaft amfetaminet och att den tilltalade dessutom ensam hade innehaft den övriga narkotikan. Den gemensamma gärningen rubricerades som ringa narkotikabrott för målsäganden och som narkotikabrott av normalgraden för den tilltalade. När det gällde den tilltalades körning den 15 september 2025 på riksväg 52 och det påstådda rattfylleriet samt ringa narkotikabrottet avseende buprenorfin frikände tingsrätten honom, eftersom det inte var bevisat att bruket varit olovligt.

I samma andra stämningsansökan påstod åklagaren också grov olovlig körning den 15 september 2025 på riksväg 52 i Stigtomta. Tingsrätten fann att den tilltalade hade kört utan att ha rätt till det och dömde honom även för denna gärning som grov olovlig körning.

Rättens bedömning

Tingsrätten fäste särskild vikt vid målsägandens och vittnenas uppgifter om händelsen den 26 januari 2026. Målsäganden berättade att den tilltalade körde iväg med hög acceleration medan han själv fick hålla sig fast i bilen, och vittnena bekräftade att de såg detta samt att färden gick i hög hastighet. Rätten bedömde att uppgifterna var trovärdiga och fick starkt stöd av övrig utredning. Mot denna bakgrund ansåg tingsrätten att den tilltalade agerat uppsåtligen och att det fanns fara för brottets fullbordan. Gärningen bedömdes som grov eftersom den varit av särskilt hänsynslös och farlig art.

Vid bedömningen av grovt rattfylleri den 26 januari 2026 utgick tingsrätten från att den tilltalade hade kört i väg från en poliskontroll med en person hängande kvar i bilen. Rätten ansåg att körningen var vårdslös och innebar en påtaglig fara för trafiksäkerheten. Därmed bedömdes gärningen som grov.

När det gällde de två fallen av grov olovlig körning noterade tingsrätten att den tilltalade tidigare hade lagförts flera gånger för olovlig körning. Mot den bakgrunden bedömdes de nu aktuella körningarna, den 15 september 2025 och den 26 januari 2026, som grova brott.

I narkotikaåtalen konstaterade tingsrätten att den tilltalade erkänt innehav av narkotika den 26 januari 2026 och att erkännandet stöddes av utredningen. Han dömdes därför för narkotikabrott av normalgraden i den delen. När det gällde den gemensamma narkotikagärningen den 15 september 2025 ansåg rätten att uppgifterna från huvudförhandlingen från den medåtalade framstod som en efterhandskonstruktion och att det var bevisat att den tilltalade och målsäganden tillsammans och i samförstånd hade innehaft amfetaminet. Den tilltalade dömdes därför också för narkotikabrott av normalgraden i den delen. Däremot frikände tingsrätten honom från ansvar för rattfylleri och ringa narkotikabrott avseende buprenorfin den 15 september 2025, eftersom han visat att preparatet kom från behörig ordination.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde påföljden för den tilltalade till fängelse i tio månader. Rätten hänvisade till att det samlade straffvärdet motsvarade fängelse i tio månader och att den tilltalade hade återfallit i brott. Särskilt försök till grovt våld mot tjänsteman och grovt rattfylleri bedömdes vara av sådan art att någon annan påföljd än fängelse inte var aktuell.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 8 000 kronor avseende kränkning, jämte ränta enligt begäran. Han ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Tingsrätten beslutade vidare att den tilltalade ska återbetala kostnaden för provtagning och analys i den del som avser det grova rattfylleriet den 26 januari 2026. Kostnaderna för hans försvarare ska stanna på staten.