Skattebrott vid deklaration av aktieförsäljning

Den tilltalade döms för skattebrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i sin inkomstdeklaration för år 2022. Tingsrätten fann att han hade redovisat för få sålda aktier och ett för högt omkostnadsbelopp, vilket ledde till att en kapitalvinst inte hade tagits upp korrekt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med samhällstjänst, och den tilltalade ska också betala skattetillägg, avgift till Brottsofferfonden samt återbetala kostnader för sin försvarare.

Händelsen och åtalet

Åtalet gällde skattebrott enligt 2 § skattebrottslagen i dess lydelse före den 1 april 2026. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade i inkomstdeklarationen för 2022 lämnat oriktiga uppgifter till Skatteverket genom att redovisa att han avyttrat 500 aktier i ett bolag trots att han hade avyttrat 1 000 aktier. Han hade dessutom redovisat ett för högt omkostnadsbelopp i den deklarerade delen. Genom detta hade han redovisat kapitalvinst med 981 480 kronor för lågt belopp. Deklarationen med de oriktiga uppgifterna lämnades den 5 april 2023 i Borås stad. Enligt åtalet innebar förfarandet fara för att skatt skulle undandras det allmänna med 294 444 kronor. Åklagaren gjorde gällande att gärningen begicks med uppsåt. I andra hand yrkades ansvar för vårdslös skatteuppgift på grund av grov oaktsamhet. Åklagaren begärde också skattetillägg med 40 procent av den skatt som utgår på underlaget 981 480 kronor för beskattningsåret 2022.

Den tilltalade motsatte sig ansvar för skattebrott. Han medgav att han lämnat felaktiga uppgifter om antal sålda aktier och omkostnadsbelopp samt att uppgifterna inneburit fara för att skatt skulle undandras med det belopp som anges i åtalet, men bestred att han haft uppsåt. Han bestred också yrkandet om skattetillägg.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann att det var utrett att den tilltalade i deklarationen för år 2022 hade angett att han avyttrat 500 aktier till ett försäljningspris om 1 017 500 kronor och att den skattepliktiga kapitalvinsten utifrån de angivna uppgifterna uppgick till 385 416 kronor. Skatteverkets utredning visade emellertid att han rätteligen hade avyttrat 1 000 aktier till ett försäljningspris om 2 035 276 kronor. Tingsrätten konstaterade också att omkostnadsbeloppet hade angetts för högt och rätteligen uppgick till 395 000 kronor. Med dessa korrekta uppgifter skulle den skattepliktiga kapitalvinsten ha uppgått till 1 366 896 kronor. De oriktiga uppgifterna innebar att 981 480 kronor inte redovisades i inkomstslaget kapital och att den undanhållna skatten uppgick till 294 444 kronor.

Domstolen ansåg att de objektiva rekvisiten för skattebrott var uppfyllda. När det gällde uppsåtsfrågan godtog tingsrätten inte den tilltalades förklaring om att han hade missförstått beskattningsreglerna och trott att beskattningen kunde skjutas upp till dess att lånet hade återbetalats. Tingsrätten framhöll att även om ett lån hade gett honom rätt att skjuta upp beskattningen måste försäljningen ändå ha redovisats i sin helhet i deklarationen. Att han trots detta angett för få sålda aktier och för högt omkostnadsbelopp, utan att göra närmare efterforskningar eller utreda beskattningskonsekvenserna, ledde enligt tingsrätten till att han måste ha förstått att uppgifterna var oriktiga. Han bedömdes därför ha agerat med uppsåt och dömdes för skattebrott. Åtalet för vårdslös skatteuppgift kom därmed inte att ligga till grund för domslutet.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde påföljden till villkorlig dom i förening med samhällstjänst 100 timmar. Domstolen utgick från att straffvärdet med hänsyn till det undandragna beloppet motsvarade fyra månaders fängelse, men beaktade att den tilltalade också påförs skattetillägg. Straffmätningsvärdet bedömdes därför motsvara tre månaders fängelse. Eftersom skattebrott är ett brott av sådan art att det finns skäl att välja fängelse, men den tilltalade var tidigare ostraffad och frivården inte såg något övervakningsbehov, fann tingsrätten att villkorlig dom med samhällstjänst var lämpligt. Om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha motsvarat tre månader.

Tingsrätten beslutade också att den tilltalade ska påföras skattetillägg. Domstolen fann inte skäl att sätta ned avgiften, eftersom han inte hade vidtagit någon åtgärd för att informera sig om beskattningsreglerna. Därutöver ska han betala en avgift till Brottsofferfonden på 1 000 kronor. Den offentlige försvararen tillerkändes ersättning av staten med 8 779 kronor, fördelat på arbete, tidsspillan och mervärdesskatt. Den tilltalade ska återbetala hela kostnaden till staten.