Flerårigt fängelsestraff efter människorov

Den tilltalade döms av Döld domstol för människorov, mindre grovt brott, och för övergrepp i rättssak. Han döms också för försöksbrott i en annan del av målet, men den huvudsakliga domstolsbedömningen i denna artikel gäller den tilltalade och hans delaktighet i händelserna kring Döld namn. Tingsrätten fann att den tilltalade tillsammans med andra medgärningsmän berövade målsäganden friheten i en bil och senare hotade honom för att hindra honom från att kontakta polisen.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I åtalet mot den tilltalade ingick åtalspunkt 2.1, där han tillsammans med andra åtalades för människorov den 1 april 2026. Enligt gärningsbeskrivningen hade de gemensamt och i samråd eller samförstånd bemäktigat sig målsäganden, spärrat in honom i en personbil och berövat honom friheten med uppsåt att skada honom till liv eller hälsa eller utöva utpressning mot honom. De åtalade skulle enligt åtalet ha jagat målsägandena till fots, slagit målsäganden, hotat honom med våld, släpat honom till bilen och därefter kört runt med honom i centrala Halmstad i knappt en timme. Tingsrätten dömde den tilltalade för människorov, mindre grovt brott, för gärningen den 1 april 2026.

I åtalspunkt 2.2 åtalades den tilltalade för övergrepp i rättssak den 1 april 2026. Enligt åtalet hade han tillsammans med andra, med hot om våld, angripit målsäganden för att hindra honom från att göra polisanmälan eller avge utsaga hos myndighet med anledning av händelsen. Tingsrätten fann att gärningen var bevisad och dömde den tilltalade även för övergrepp i rättssak.

I åtalspunkt 2.3 åtalades den tilltalade för försök till människorov den 1 april 2026, alternativt i andra hand olaga hot eller ofredande. Enligt gärningsbeskrivningen hade han tillsammans med andra försökt bemäktiga sig och föra bort eller spärra in målsägandens vän för att skada honom eller utöva utpressning mot honom. Tingsrätten ogillade åtalet i denna del och dömde alltså inte den tilltalade för försök till människorov, olaga hot eller ofredande.

Rättens bedömning

Tingsrätten lade stor vikt vid målsägandens uppgifter och fann att de var konkreta, tydliga och självupplevda. Domstolen ansåg att hans berättelse fick starkt stöd av övrig utredning, bland annat övervakningsfilmer, mobilpositioneringar, larmsamtal och polisens kroppskamera. Även uppgifter från andra hörda personer bedömdes ge stöd för händelseförloppet.

Rätten fann att den tilltalade och de andra hade agerat tillsammans och i samförstånd när de körde fram mot målsägandena, sprang efter dem, slog målsäganden, släpade honom till bilen och senare körde runt med honom i bilen. Domstolen bedömde att målsäganden inte hade följt med frivilligt och att frihetsberövandet var verkligt. Enligt tingsrätten hade de tilltalade även hotat målsäganden med att han skulle råka illa ut om han kontaktade polisen, vilket utgjorde övergrepp i rättssak.

När det gällde försöket till människorov av målsägandens vän ansåg tingsrätten att det inte var bevisat att de tilltalade hade haft det uppsåt som krävdes eller att försökspunkten uppnåtts i förhållande till honom. Åtalet i den delen ogillades därför.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för människorov, mindre grovt brott, och övergrepp i rättssak. Påföljden bestämdes till fängelse i ett år och åtta månader. Tingsrätten ansåg att brottslighetens samlade straffvärde motsvarade denna nivå och att någon annan påföljd inte kom i fråga.

Den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Tingsrätten förordnade att sekretessbestämmelsen om adress- och kontaktuppgifter fortsatt ska gälla. I övrigt framgår av domen att skadestånd dömdes ut till målsäganden i ett särskilt avsnitt, men någon sådan ersättning redovisas inte här eftersom artikeln ska fokusera på den tilltalade och hans brottslighet.

Fakta