Farlig oaktsamhet vid sprängning – Tilltalad döms för grovt arbetsmiljöbrott

En dom från en svensk tingsrätt fastställer att en anställd med ansvar för sprängningsarbeten på ett gemensamt driftställe brustit så pass i sin noggrannhet att dennes oaktsamma agerande lagligen gjorde honom skyldig till ett grovt arbetsmiljöbrott. Domen rör en tragisk olycka vid en pallsprängning, där odetonerade explosiva varor inte uppdagades innan sprängmassorna lastades ut, vilket ledde till ett dödligt utfall.

Bakgrund och händelseförlopp

Vid ett etablerat arbetställe, där flera företag gemensamt bedriver bergtäktsverksamhet, inträffade en olycka under en pallsprängning. Den tilltalade, med rollen som sprängarbas, hade ensam ansvaret för att genomföra en säker klarläggning av sprängplatsen efter genomförd sprängning. I dennes rutin gick han till väga genom att visuellt inspektera salvan från olika håll, bland annat från bergväggens kant och från sidorna av de lossprängda stenmassorna. Trots att vedertagna metoder för att minimera risk för kvarvarande explosiva varor vanligtvis efterföljs, förbises i detta fall tydliga tecken på att vissa borrhål i den fasta bergmassan inte hade detonerat.

Istället för att genomföra en exakt mätning – exempelvis med hjälp av en avståndsmätare – använde han sig av sina sedvanliga rutiner. Under klarläggningen gjorde han med avsiktliga markeringar i berget vid vissa borrhålsplaceringar, men i det aktuella fallet visar senare vittnesmål att en viktig referenspunkt saknades och att avståndet från pallen till bergväggen var kortare än planerat. Flera sakkunniga vittnen har framhållit att den tilltalades agerande inte nådde upp till den aktsamhet som man med tanke på den höga riskmiljön och den ansvarskrävande befattningen rimligen kunde förväntas ha.

Domslut och rättslig bedömning

Tingsrätten funnit att den tilltalade, i sin egenskap av sprängarbas, genom bristande kontroll och otillräcklig riskbedömning gjort sig skyldig att underlåta att identifiera och oskadliggöra de odetonerade explosiva varorna. Domstolen konstaterade att den säkerhetsnivå som erhölls genom den tilltalades klarläggning var otillräcklig för en verksamhet som bär med sig livsfarliga risker. Med hänsyn till den tilltalades långvariga erfarenhet samt hans ansvar i en situation med extrem fara, ansåg domstolen att detta utgör en grov form av oaktsamhet. Samtidigt framhölls att den övergripande arbetsgivarstrukturen och samordningen mellan de deltagande företagen inte heller bidragit till att undanröja riskerna för olyckan.

Domstolen träffade därför beslutet att döma den tilltalade för grovt arbetsmiljöbrott med villkorlig dom. Vid straffmätningen togs hänsyn till den personliga och ekonomiska påverkan som händelsen haft för den tilltalade, inklusive en markant försämring i arbetsmöjligheter och försämrad inkomst efter att ha förlorat sin tidigare position.

Sammanfattning

Domstolen understryker vikten av att den som har ett särskilt ansvar inom riskfyllda verksamheter skall visa en extrem försiktighet. Den tilltalades fall visar att evenemang i dessa miljöer snabbt kan få ödesdigra konsekvenser om de nödvändiga säkerhetsrutinerna inte upprätthålls. Domen sänder därför en stark signal om att arbetsmiljölagstiftningens krav på noggrann riskbedömning och säkerhet måste efterlevas, särskilt i branscher där explosiva varor hanteras.

Faktafakta