Misshandel i bostad gav villkorlig dom

Den tilltalade döms för misshandel men frikänns från olaga hot. Tingsrätten fann att det var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade slog målsäganden i ansiktet, men inte att han tagit stryptag eller uttalat ett straffbart hot med kniv. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med samhällstjänst.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde två brott på samma dag, den 12 augusti 2026. För det första åtalades den tilltalade för misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade han tagit stryptag och slagit målsäganden i ansiktet två gånger, varav ett slag gjorde att hon föll in i ett kylskåp. Åtalet avsåg en händelse i en bostad i Örsundsbro i Enköpings kommun. Tingsrätten dömde den tilltalade för misshandel, men endast avseende slagen.

För det andra åtalades den tilltalade för olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Enligt åtalet hade han hotat målsäganden genom att upprepade gånger göra huggande rörelser med en kniv mot henne och samtidigt uttala ord med innebörd att hon skulle skadas eller dödas. Även denna händelse uppgavs ha inträffat den 12 augusti 2026 i samma bostad. Tingsrätten frikände den tilltalade från olaga hot.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att åklagaren hade bevisbördan och att en fällande dom kräver att skuld är ställd utom rimligt tvivel. Rätten bedömde målsägandens berättelse som logisk, sammanhängande och i flera delar detaljerad, men konstaterade att hennes uppgifter inte ensamma kunde läggas till grund för en fällande dom.

När det gällde misshandeln fann tingsrätten att målsägandens uppgifter om att den tilltalade slagit henne två gånger i ansiktet fick betydande stöd av fotografier av hennes skador och av läkarens bedömningar i rättsintyget. Uppgifterna fick också stöd av fotografier som polisen tagit i hemmet och av det larmsamtal som gjordes i direkt anslutning till händelsen. Tingsrätten ansåg därför att åtalet var styrkt i fråga om slagen. Däremot ansåg rätten att uppgiften om stryptag var förhållandevis odetaljerad och inte tillräckligt stödd av utredningen. Det var därför inte bevisat utom rimligt tvivel att den tilltalade tagit stryptag på målsäganden.

När det gällde olaga hot konstaterade tingsrätten att målsägandens uppgifter fick visst indirekt stöd av larmsamtalet, men att hon där inte sagt något om att den tilltalade skulle ha hackat med kniven mot henne. Rätten fann att även om målsäganden kunde ha blivit rädd när den tilltalade kom fram till henne med kniven i handen, var det inte bevisat att han hotat henne med kniven eller uttalat något som måste uppfattas som ett hot om brottslig gärning. Åtalet för olaga hot ogillades därför.

Domslut och påföljd

För misshandeln dömdes den tilltalade till villkorlig dom. Tingsrätten ansåg att gärningens straffvärde motsvarade fängelse i två månader, men att tidigare ostraffadhet och avsaknaden av anledning att tro på fortsatt brottslighet talade för en lindrigare påföljd. Den villkorliga domen förenades med samhällstjänst om 75 timmar. Om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha bestämts till två månaders fängelse.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 10 000 kronor, jämte ränta enligt räntelagen från den 12 augusti 2026. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Tingsrätten beslutade vidare att staten ska stå för kostnaderna i målet.