Förfalskade bidragsansökningar ledde till bidragsbrott

En anonym person, benämnd som den tilltalade, har i en dom från Gällivare tingsrätt dömts för bidragsbrott. Domen rör fall där den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om föräldrapenning, vilket lett till felutbetalningar. Tingsrätten fann att den tilltalade medvetet använde sig av felaktiga uppgifter och fastställde därmed ett uppsåtligt brott.

Bakgrund och domen

I målet framgår det att den tilltalade under perioden 6 juli 2020 till 29 juli 2020 i samband med ansökningar om föräldrapenning lämnat uppgifter om att avstå från arbete för att ta hand om barn, trots att hon enligt uppgifterna arbetat, varit semesterledig eller fått semesterersättning. Detta resulterade i felaktigt utbetalda belopp vid tre olika tillfällen, varav ett belopp bedömdes som ringa brott.

Den tilltalade medgav de faktiska omständigheterna men förnekar att ha handlat med uppsåt eller grov oaktsamhet. Tingsrätten konstaterade dock att hon, med beaktande av sina intyganden och den skriftliga bevisningen, måste ha insett att hennes inkomster inte var berättigade till de beviljade föräldrapenningarna. Vidare visade utredningen att den tilltalade mottagit både semesterersättning och föräldrapenning utan att rätta till uppgifterna hos myndigheten.

Med hänsyn till den tilltalades tidigare lagföringar och det riskbedömda övervakningsbehovet, ansåg tingsrätten att en villkorlig dom inte var lämplig i detta fall.

Påföljd

Domen innebär att den tilltalade döms till skyddstillsyn med övervakning som förordnas av en representant från frivårdskontoret i Luleå. Som en del av domen åläggs även den tilltalade att erlägga en avgift om 800 kronor till brottsofferfonden.

Sammanfattning

Gällivare tingsrätt har i detta fall tydliggjort att felaktiga uppgifter i bidragsansökningar kan leda till straffrättsliga påföljder. Domen understryker vikten av korrekt information vid ansökningar om statliga bidrag och de konsekvenser som kan följa vid medveten missbruk av systemet.