Rättspsykiatrisk vård efter flera brott

Den tilltalade döms för försök till grovt hemfridsbrott vid två tillfällen, skadegörelse vid tre tillfällen och misshandel. Tingsrätten bestämmer påföljden till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Domstolen slår också fast att hon ska betala skadestånd till flera målsägande och till ett bostadsbolag samt en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Målet omfattar fyra åtalspunkter. Försöket till grovt hemfridsbrott i den första punkten avser den 16 juni 2024, då den tilltalade enligt domstolens bedömning försökte tränga in i en bostad genom att göra åverkan på ytterdörren med en skruvmejsel. I samma åtalspunkt ingick också skadegörelse den 16 juni 2024, eftersom ytterdörren skadades. Den andra åtalspunkten avser skadegörelse den 16 augusti 2024, då en ruta i en ytterdörr krossades. Den tredje åtalspunkten avser försök till grovt hemfridsbrott den 28 september 2024, när den tilltalade enligt åtalet och domstolens bedömning försökte ta sig in i en bostad med hjälp av en hammare, samt skadegörelse samma dag genom att ytterdörren skadades. Den fjärde åtalspunkten avser misshandel den 29 september 2024, då den tilltalade slog en undersköterska i bröstet och på hakan.

I domen anges att den tilltalade förnekat samtliga gärningar. Vid den första händelsen hördes målsägandena och ett vittne om att det varit en nattlig händelse där någon försökte ta sig in i bostaden och slog mot dörren. Vid den andra händelsen framgår av utredningen att en glasruta i en entrédörr krossats och att blod säkrats på platsen. Vid den tredje händelsen berättade målsäganden att den tilltalade under lång tid rört sig i trapphuset och senare slog mot hans dörr med ett tungt föremål. Vid den fjärde händelsen framgår av utredningen att den tilltalade efter att ha avvisats från en psykiatrisk avdelning gick till angrepp mot en anställd.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att det genom målsägandenas uppgifter, fotografier och övrig bevisning var styrkt att ytterdörren i den första händelsen utsatts för kraftig åverkan och att den tilltalade med en skruvmejsel försökt tränga sig in i bostaden. Vittnesmålet från polisen stödde enligt rätten att hon förstått att hon angrep en bostad och ville in för att konfrontera en man. Domstolen hänvisade också till den rättspsykiatriska utredningen, där det bedömdes att hon hade varit påverkad av en allvarlig psykisk störning men inte saknat förmåga att inse gärningarnas innebörd. Därför dömdes hon för uppsåtlig skadegörelse och försök till grovt hemfridsbrott, där den fullbordade gärningen hade varit grov eftersom den skulle ha skett genom inbrott och innefattat skada på egendom.

För den andra åtalspunkten fann domstolen att den tilltalade hade tillstått att hon krossat rutan och att detta stöddes av blodutredningen. Rätten bedömde att det objektivt var styrkt att hon krossat en ruta i en ytterdörr och att hon, trots sin psykiska störning, inte saknat förmåga att förstå gärningens innebörd. Hon dömdes därför för uppsåtlig skadegörelse.

När det gällde den tredje åtalspunkten fann tingsrätten genom muntlig och skriftlig bevisning att det var den tilltalade som kraftigt skadat dörren med en hammare och försökt ta sig in i målsägandens bostad. Rätten ansåg att det fanns en klar fara för att brottet skulle fullbordas om inte polisen kommit till platsen. Även här bedömde domstolen att hon handlat uppsåtligt trots den allvarliga psykiska störningen. Hon dömdes därför för försök till grovt hemfridsbrott och skadegörelse.

I den fjärde åtalspunkten fann tingsrätten, med stöd av målsägandens uppgifter, vittnesuppgifter och övervakningsfilm, att den tilltalade oprovocerat utdelat knytnävsslag mot undersköterskan. Slagen hade träffat i bröstet och på hakan och orsakat rodnad, smärta och ömhet. Rätten bedömde att angreppet inte skett i myndighetsutövning och att den tilltalade handlat med uppsåt. Åtalet rubricerades därför som misshandel av normalgraden.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms alltså för försök till grovt hemfridsbrott vid två tillfällen, den 16 juni 2024 och den 28 september 2024, för skadegörelse vid tre tillfällen, den 16 juni 2024, den 16 augusti 2024 och den 28 september 2024, samt för misshandel den 29 september 2024. Påföljden bestäms till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Tingsrätten anger att gärningarna begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning och att det därför finns skäl för en annan påföljd än fängelse.

Domstolen fastställer också skadestånd. Den tilltalade ska betala 16 000 kronor till en målsägande, 5 000 kronor till en annan målsägande, 15 136 kronor till ett bostadsbolag samt 8 000 kronor vardera till två ytterligare målsägande. Ränta ska betalas enligt räntelagen från de angivna datumen. Hon ska dessutom betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna, och ersättning ska utgå till försvarare och målsägandebiträden enligt domstolens beslut.