Katt utsattes för lidande

Den tilltalade döms för djurplågeri efter att ha låtit en katt vara utan nödvändig vård trots allvarliga skador. Tingsrätten bedömde att katten utsattes för lidande under en längre tid och att den tilltalade hade varit medveten om omständigheterna. Påföljden blev 80 dagsböter, och hon ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde en gärning, nämligen djurplågeri enligt 16 kap. 13 § första stycket brottsbalken. Enligt åklagaren hade den tilltalade utsatt en katt för lidande utan godtagbara skäl genom att underlåta att ge katten nödvändig vård eller låta avliva den, trots att katten varit sjuk och smärtpåverkad. Gärningen påstods ha begåtts någon gång mellan den 21 juli 2025 och den 11 augusti 2025, och platsen angavs till en bostad i Norrköpings kommun. Det sades också att katten hade en sprucken tumör som orsakat infekterade sår, död vävnad, fraktur eller frakturer samt hälta.

Den tilltalade förnekade gärningen. Hon berättade att katten hade funnits hos henne i 15 år och att hon under våren märkt att benet svullnade. En bekant som är veterinär hade då sagt att det rörde sig om en cancertumör och att katten behövde amputeras eller avlivas. Enligt den tilltalade gav hon katten smärtstillande och annan medicin, tvättade rent såret och lade bandage när tumören sprack i juli. Hon sökte dock inte vård direkt. Hon uppgav också att katten fortfarande åt, gick ut och hade livslust, samt att hon själv bedömde att katten hade livskvalitet. När hon senare kom hem efter att ha varit borta några dagar var katten smutsig och i dåligt skick, och därefter ringde hon för akuttid och avlivning.

På åklagarens begäran hördes även ett vittne som är veterinär. Vittnet undersökte katten i samband med avlivningen och uppgav att katten då var kraftigt sederad. Enligt vittnet var muskulatur blottad, det fanns fluglarver och vävnaden var förruttnad. Det fanns också en fraktur i benet, som bedömdes vara patologisk och orsakad av infektion och förruttnelse, inte av trauma. Vittnet uppskattade att katten måste ha haft kraftiga smärtor i minst två till tre veckor och att den inte kunnat belasta benet under åtminstone de sista dagarna. Vittnet ansåg att en djurägare borde ha märkt att katten inte kunde stödja på benet.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann det utrett att katten var i mycket dåligt skick när den avlivades den 11 augusti 2025 och att den då hade de skador som beskrivits i åtalet. Med stöd av vittnets uppgifter och delar av den tilltalades egen berättelse bedömde domstolen att katten hade lidit och varit smärtpåverkad under i vart fall två veckor, alltså från den 28 juli 2025. Rätten ansåg att det var senast då som tumören sprack och katten inte längre kunde stödja på benet.

Domstolen fann också att den tilltalade varit medveten om dessa omständigheter. Trots det sökte hon inte vård och lämnade dessutom katten utan direkt uppsikt under flera dagar. Tingsrätten bedömde därför att hon, även om hon själv ansåg att katten hade livskvalitet, hade agerat med likgiltighetsuppsåt i förhållande till att katten utsattes för lidande. Hon dömdes därför för djurplågeri.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för djurplågeri enligt 16 kap. 13 § första stycket brottsbalken. Påföljden bestämdes till 80 dagsböter om 130 kronor, sammanlagt 10 400 kronor.

Hon ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Något skadestånd anges inte i materialet.