Villkorlig dom för bidragsbrott

Den tilltalade döms för bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om ersättning. Tingsrätten fann att han vid sex tillfällen under perioden från och med den 7 juli 2022 till och med den 2 december 2022 hade lämnat felaktiga uppgifter till Försäkringskassan, vilket ledde till att ersättning betalades ut med för högt belopp. Påföljden bestämdes till villkorlig dom utan böter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en gärning om bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt åtalet hade den tilltalade i ansökningar om aktivitetsersättning lämnat oriktiga uppgifter genom att inte redovisa arbetsinkomst för dagar som han ansökt om ersättning för, eller genom att redovisa för låg inkomst för vissa sådana dagar. Genom detta orsakade han fara för att ersättning skulle betalas ut med 36 645 kronor för mycket, vilket också skedde.

Åklagaren angav att detta hade hänt vid sex tillfällen under perioden från och med den 7 juli 2022 till och med den 2 december 2022. De enskilda tillfällena avsåg 2022-07-07, rubricerat som bidragsbrott och hänförligt till juni 2022 med ett felaktigt utbetalt belopp om 4 800 kronor. Därefter följde 2022-08-02, som avsåg juli 2022 och rubricerades som bidragsbrott, ringa brott, med 1 949 kronor. Vid 2022-09-02 avsåg gärningen augusti 2022 och rubricerades som bidragsbrott med 7 382 kronor. Vid 2022-10-02 avsåg gärningen september 2022 och rubricerades som bidragsbrott med 5 670 kronor. Vid 2022-11-02 avsåg gärningen oktober 2022 och rubricerades som bidragsbrott med 10 809 kronor. Slutligen avsåg 2022-12-02 november 2022 och rubricerades som bidragsbrott med 6 035 kronor.

Den tilltalade medgav de faktiska omständigheterna men förnekade brott på grund av bristande uppsåt. Han uppgav att han trodde att han fyllde i uppgifterna korrekt och att han lämnade samtliga uppgifter till Arbetsförmedlingen i förväntan att de skulle förmedlas vidare till Försäkringskassan.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att utredningen visade att den tilltalade vid sex tillfällen under den aktuella perioden hade lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om aktivitetsstöd till Försäkringskassan. Domstolen konstaterade att han hade angett att han inte fått lön, eller att han fått lägre lön än vad som faktiskt betalats ut, för de dagar som ansökningarna avsåg. Av uppgifter från arbetsgivarna framgick dock att han var anställd och fick lön under den aktuella perioden.

Tingsrätten fann att de objektiva rekvisiten för bidragsbrott var uppfyllda. Frågan blev därför om han hade agerat med uppsåt. Domstolen tog hänsyn till hans uppgifter om stress, psykisk ohälsa och begränsade språkkunskaper, men konstaterade samtidigt att han hade ett långtgående ansvar att ta reda på vilka villkor som gällde. Han hade undertecknat ansökningarna och intygat att uppgifterna var riktiga och fullständiga, och han hade informerats om att det är straffbart att lämna oriktiga eller ofullständiga uppgifter.

Tingsrätten bedömde sammantaget att den tilltalade hade agerat med likgiltighetsuppsåt. Domstolen ansåg att han hade insett risken för att uppgifterna var felaktiga och för att detta kunde leda till felaktiga utbetalningar, och att han förhållit sig likgiltig till den risken och dess förverkligande. Åtalet ansågs därför styrkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för bidragsbrott vid sex tillfällen. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Tingsrätten ansåg att det fanns skäl att underlåta dagsböter och dömde därför till en ren villkorlig dom.

Han ska också betala en avgift till brottsofferfonden om 800 kronor. Vidare ska han återbetala 5 061 kronor av kostnaderna till staten. Staten ska ersätta försvararen med 5 061 kronor, fördelat på 4 049 kronor för arbete och 1 012 kronor i mervärdesskatt.