Brott mot utlänningslagen: arbetsgivare döms för anställning utan arbetstillstånd

I en överklagad dom från hovrätten ändras tingsrättens friande utfall och den tilltalade döms för brott mot utlänningslagen efter att ha anställt en utlänning utan giltigt arbetstillstånd under perioden 28 april 2021–19 juli 2022. Påföljden blir 50 dagsböter à 280 kronor, och den tilltalade ska också återbetala kostnader för sakkunnig till staten.

Bakgrund och överklagande

Åklagaren åtalade den tilltalade för brott mot utlänningslagen (20 kap. 5 § första stycket 2 p) med påståendet att en utlänning hade anställts utan rätt att arbeta i Sverige. Tingsrätten friade den tilltalade med motiveringen att det inte var bevisat att arbetstagaren saknade arbetstillstånd eller att den tilltalade agerat oaktsamt. Åklagaren överklagade till hovrätten, som nu prövat målet i sak och ändrat tingsrättens bedömning.

Hovrättens bedömning

Hovrätten konstaterade, i likhet med tingsrätten, att den tilltalade varit ställföreträdare för företaget under den aktuella perioden och att den anställde var utlänning. Till skillnad från tingsrätten fann hovrätten att det var styrkt att arbetstagaren saknade rätt att arbeta i Sverige och inte var undantagen från kravet på arbetstillstånd.

Rätten bedömde vidare att den tilltalade, när hon kontrollerade den arbetandes handlingar, endast noterade samordningsnumret och tolkade det som giltig arbetsrätt. Eftersom hon inte begärde in eller kontrollerade den faktiska handling som visar arbetstillstånd, fann hovrätten att den tilltalade varit oaktsam. Uppsåt ansågs däremot inte styrkt.

Påföljd och övriga kostnader

Hovrätten dömde den tilltalade för brott mot utlänningslagen och bestämde påföljden till 50 dagsböter, vardera om 280 kronor. Den tilltalade ska även återbetala 5 394 kronor till staten för sakkunnigkostnader. Ingen avgift till brottsofferfonden ålades den tilltalade.