Hot mot tjänsteman ledde till böter

Den tilltalade har dömts för hot mot tjänsteman efter att ha riktat hot via telefon mot en polis i samband med ett polisingripande. Tingsrätten fann att åtalet var bevisat i sin helhet och bestämde påföljden till 40 dagsböter. Skadeståndsyrkandet avslogs.

Händelsen och åtalet

Enligt åtalet ska den tilltalade den 27 juni 2025 ha angripit polisen Dolt namn med hot om våld för att hämnas på henne efter att hon i sin myndighetsutövning omhändertagit honom. Gärningen ska ha bestått i att han ringde till PKC och till operatören uttalade ord med innebörd att han skulle döda och allvarligt skada den kvinnliga polisen. Hoten ska därefter ha vidarebefordrats till målsäganden någon gång fram till den 2 juli 2025, vilket den tilltalade haft att räkna med. Åtalet avsåg brottet hot mot tjänsteman enligt 17 kap. 1 § första stycket och 5 § brottsbalken i dess lydelse före den 2 juli 2025, och den tilltalade dömdes för detta brott.

I målet uppgav den tilltalade att han hade ringt till PKC men förnekade att han uttalat några hotelser mot målsäganden. Han gjorde också gällande att han varit upprörd över hur poliserna hade hanterat honom vid ingripandet. Målsäganden berättade att hon tillsammans med en kollega omhändertagit den tilltalade och att hon senare fick veta att han hade hotat henne. Vittnet som arbetade som operatör på PKC uppgav att den tilltalade under samtalet blev mer och mer upprörd och började uttala hot mot de poliser som gjort ingripandet, särskilt mot den kvinnliga polisen. Ett annat vittne, jourhavandebefälet, berättade att han därefter kontaktade målsäganden och informerade henne om att hon hade fått hot riktade mot sig.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att det var utrett att den tilltalade hade omhändertagits av polisen och att ingripandet skedde med stöd av beslut om handräckning enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Rätten ansåg att polisen därmed haft laga stöd för sitt ingripande och att det inte framkommit något som talade för att de agerat felaktigt i den delen.

Domstolen fäste särskild vikt vid vittnets uppgifter från PKC-samtalet. Enligt rätten framstod det som osannolikt att vittnet skulle ha misstagit sig om innehållet i de uttalanden som gjordes, särskilt eftersom hoten upprepades efter att den tilltalade fått veta att samtalet skulle anmälas. Rätten bedömde därför att det var bevisat att den tilltalade uttalat de hot som lagts honom till last.

Tingsrätten ansåg också att hoten senare vidarebefordrats till målsäganden, och att den tilltalade måste ha räknat med detta. Sammantaget fann rätten att gärningspåståendet var styrkt i sin helhet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för hot mot tjänsteman. Påföljden bestämdes till 40 dagsböter om 250 kronor, sammanlagt 10 000 kronor.

Målsägandens begäran om skadestånd avslogs. Domstolen bedömde att den kränkning hon utsatts för inte var av så allvarligt slag att kränkningsersättning skulle utgå.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Vidare ska han återbetala 7 433 kronor till staten för kostnader för offentlig försvarare, fördelat på arbete, utlägg och mervärdesskatt.