Ungdomsövervakning efter rån i bostad

Den tilltalade döms för rån efter händelsen den 19 mars 2025 i en bostad i Mora kommun. Tingsrätten kom fram till att gärningen inte skulle bedömas som grovt rån, men att den tilltalade genom våld och hot tillsammans med en annan gärningsman tilltvingade sig målsägandens mobiltelefon. Påföljden bestämdes till ungdomsövervakning i ett år. Den tilltalade ska också betala skadestånd solidariskt med andra dömda personer, betala avgift till brottsofferfonden och stå för vissa kostnader reglerade i domen.

Händelsen och åtalspunkten

Åtalet mot den tilltalade gällde en gärning rubricerad som grovt rån enligt 8 kap. 6 § brottsbalken. Enligt åtalet hade den tilltalade tillsammans och i samförstånd med en annan okänd gärningsman trängt sig in i målsägandens bostad och genom våld och hot olovligen tilltvingat sig målsägandens mobiltelefon. Händelsen ska enligt åtalet ha inträffat någon gång den 19 mars 2025.

I gärningsbeskrivningen anges att våldet bestod i upprepade slag i ansiktet, att målsäganden slogs och sparkades mot kroppen samt sparkades eller stampades upprepade gånger i huvudet när han låg ner. Hotet bestod i att en kniv riktades mot målsäganden och att gärningsmännen uttalade att de skulle döda honom. Tingsrätten fann att den tilltalade var en av de två gärningsmännen och att händelsen skedde i målsägandens bostad på Bråmåbovägen i Mora kommun den 19 mars 2025.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att målsägandens berättelse var trovärdig och tillförlitlig. Hans uppgifter fick stöd av larmsamtal, journalanteckningar, fotografier från skadorna, brottsplatsundersökning, DNA-analys, skoavtrycksjämförelse, tidslinje och annan teknisk bevisning. Domstolen fäste särskild vikt vid att den tilltalade själv medgav att han varit på platsen, att han haft en reflexväst, att en annan mörkhyad person trängde sig in hos målsäganden, att tumult uppstod, att målsäganden föll till golvet, att den tilltalade höll en kniv i handen och att målsägandens telefon togs från platsen.

Tingsrätten konstaterade dock att åklagaren inte hade visat att den tilltalade hade haft tillägnelseuppsåt till telefonen. Därför kunde han inte dömas för rån enligt den del av bestämmelsen som avser stöld. Däremot ansåg domstolen att det stod klart att målsäganden fråntogs sin telefon, att detta innebar skada för honom och vinning för gärningsmännen samt att den tilltalade hade uppsåt i den delen. På den grunden dömdes han för rån enligt 8 kap. 5 § första stycket 2 brottsbalken.

Tingsrätten ansåg inte att omständigheterna räckte för att bedöma gärningen som grovt rån. Domstolen hänvisade till att även om angreppet skett i målsägandens hem, av två personer, med våld och knivhot, så var gärningen inte så allvarlig att den nådde upp till nivån för grovt rån.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms alltså för rån den 19 mars 2025. Påföljden bestämdes till ungdomsövervakning i 1 år. Tingsrätten framhöll att gärningen för en vuxen gärningsman motsvarar fängelse i 3 år, men att den tilltalades ålder vid gärningen gjorde att straffvärdet för honom motsvarade 1 års fängelse. Eftersom han var under 18 år när brottet begicks ansåg domstolen att särskilda skäl fanns att i stället välja ungdomsövervakning.

Den tilltalade ska också, solidariskt med andra dömda personer, betala skadestånd till målsäganden. Tingsrätten satte ersättningen till 227 575 kr jämte ränta från den 19 mars 2025. Skadeståndet avsåg sveda och värk, inkomstförlust, resekostnader, självrisk och ersättning för en mobiltelefon. Målsägandens yrkande om ytterligare kränkningsersättning avvisades.

Den tilltalade ska dessutom betala 1 000 kr till brottsofferfonden. Beslaget av ett par skor ska bestå tills domen vinner laga kraft och därefter återlämnas. Staten ska stå för kostnaderna för försvarare och målsägandebiträde.

Fakta