Fängelse efter människorov och rån

Tingsrätten dömde den tilltalade för människorov och rån efter händelser den 9 januari 2026. Domstolen fann att den tilltalade tillsammans med andra hade tagit och fört bort målsäganden, hållit honom frihetsberövad, utsatt honom för våld och hot samt tvingat honom att lämna ifrån sig tillhörigheter. Den tilltalade dömdes också för misshandel som ingick i människorovet. Påföljden bestämdes till fängelse i fyra år och sex månader.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet och domskälen gällde huvudmålet gärningar som inträffade den 9 januari 2026. Den tilltalade åtalades och dömdes för människorov den 9 januari 2026 enligt 4 kap. 1 § första stycket brottsbalken. Domstolen ansåg att den tilltalade tillsammans och i samförstånd med andra bemäktigat sig målsäganden, fört bort honom från hans hem, spärrat in honom i ett källarutrymme och därefter fört honom vidare till andra platser. Syftet hade varit att skada honom till liv eller hälsa eller att tvinga honom till en tjänst eller utpressning. Tingsrätten fann att gärningen utgjorde människorov och att den inte var mindre grov.

Den tilltalade dömdes också för rån den 9 januari 2026 enligt 8 kap. 5 § brottsbalken. Domstolen fann att den tilltalade tillsammans med andra genom våld hade stulit målsägandens guldkedja, airpods och mobiltelefon. Rånet bedömdes ha skett i samband med det övriga händelseförloppet och med uppsåt.

I åtalet fanns även misshandel den 9 januari 2026 enligt 3 kap. 5 § brottsbalken. Tingsrätten ansåg att denna gärning ingick i människorovet och därför var medbestraffad i det brottet. Den tilltalade dömdes alltså inte separat för misshandel, men domstolen slog fast att våldet var en del av den samlade gärningen.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från videofilmer från händelseförloppet, uppgifter från målsäganden och de tilltalade samt övrig utredning. Domstolen ansåg att målsägandens berättelse var trovärdig och att den i stora delar fick stöd av filmerna och annan bevisning. Rätten fann att målsäganden från sitt hem hade förts till ett källarutrymme, där han tvingats klä av sig och där hans tillhörigheter hanterats och fråntagits honom. Därefter hade han förts vidare, bland annat till ett område vid Mälaren, där han utsatts för ytterligare våld och tvång innan han slutligen lämnades i Rönninge.

När det gällde den tilltalades roll ansåg tingsrätten att han agerat tillsammans och i samförstånd med de andra inblandade i de väsentliga delarna av händelseförloppet. Domstolen betonade att den tilltalade varit drivande i flera moment, att han stått i förbindelse med den person som anstiftat gärningen och att han medverkat till att genomföra både frihetsberövandet och den efterföljande utpressningsliknande situationen. Rätten fann att gärningen haft flera förnedrande och hänsynslösa inslag, bland annat att målsäganden tvingats klä av sig, gå ner i kallt vatten och transporteras i bagagelucka.

Domstolen ansåg också att den tilltalade varit delaktig i misshandeln, men att denna del konsumerades av människorovet. Bevisningen ansågs sammantaget styrka att den tilltalade hade medverkat till hela det brottsliga skeendet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till fängelse i fyra år och sex månader. Tingsrätten fann att det samlade straffvärdet för människorovet och rånet uppgick till detta straff. Den tilltalade skulle vara kvar i häkte tills fängelsestraffet fick verkställas.

Den tilltalade, tillsammans med andra, skulle solidariskt betala skadestånd till målsäganden med totalt 107 200 kr jämte ränta från den 9 januari 2026. Av beloppet avsåg 100 000 kr kränkningsersättning, 3 200 kr sveda och värk, 3 000 kr ersättning för mobiltelefon och 1 000 kr ersättning för hörlurar. Den tilltalade skulle också betala 1 000 kr till brottsofferfonden.

Fakta