Två fall av våld mot tjänsteman

Den tilltalade döms för två fall av våld mot tjänsteman efter en händelse på en kriminalvårdsanstalt den 21 mars 2023. Tingsrätten fann att han angrep två kriminalvårdare under inlåsningen vid sänggående. För den ena gärningen bestod våldet i ett slag mot bakhuvudet eller nacken, och för den andra i att han klöst målsäganden i ansiktet. Domstolen dömde till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet inträffade händelsen den 21 mars 2023 på en kriminalvårdsanstalt när de två kriminalvårdarna i sin myndighetsutövning ombesörjde inlåsning vid sänggående. Den tilltalade ska då ha angripit den ena kriminalvårdaren bakifrån genom att utdela ett knytnävsslag mot nacken, vilket orsakade svullnad och smärta. Han ska vidare ha hållit fast den andra kriminalvårdaren, klöst henne i ansiktet och slagit eller sparkat henne på kroppen, varvid hon orsakades sårskador och smärta.

Åklagaren väckte talan om våld mot tjänsteman enligt 17 kap. 1 § första stycket brottsbalken i dess lydelse före den 2 juli 2025. Tingsrätten fann att den tilltalade hade begått två gärningar som var att bedöma som våld mot tjänsteman. Gärningen mot den första kriminalvårdaren avsåg slaget mot bakhuvudet eller nacken och var styrkt i sin helhet. När det gällde den andra kriminalvårdaren ansåg rätten att det var styrkt att den tilltalade uppsåtligen klöst henne i ansiktet, men inte att det var styrkt att han också uppsåtligen hade slagit eller sparkat henne på kroppen.

Rättens bedömning

Tingsrätten byggde sin bedömning på filmsekvenser från händelsen, målsägandenas uppgifter och den tilltalades egna uppgifter. Av filmen framgick tydligt att den tilltalade riktade ett slag mot den första kriminalvårdarens bakhuvud eller nacke. Den målsägandens berättelse om smärta och svullnad ansågs stödja åtalet, och den tilltalade hade själv erkänt slaget. Rätten fann därför att åtalet i den delen var styrkt.

När det gällde den andra kriminalvårdaren konstaterade rätten att händelseförloppet delvis var svårare att överblicka på filmen. Målsäganden hade uppgett att klösningarna i ansiktet skedde i samband med att hon ingrep mot den tilltalade. Hon hade däremot inte själv uppfattat att han medvetet slog eller sparkade henne, utan beskrivit det mer som viftande med armar och ben i samband med motstånd. Den tilltalade kunde inte lämna några närmare minnesbilder. Tingsrätten ansåg sammantaget att det var styrkt att han klöst henne i ansiktet, men inte att det var styrkt att han med uppsåt slagit eller sparkat henne.

Domstolen utgick också från ett rättspsykiatriskt utlåtande som visade att den tilltalade bedömts ha lidit av allvarlig psykisk störning vid gärningen och vid undersökningen, samt att det fanns behov av psykiatrisk vård som var förenad med frihetsberövande eller annat tvång. Rätten delade den bedömningen och fann att det förelåg risk för återfall i allvarlig brottslighet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för två fall av våld mot tjänsteman. Påföljden bestämdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Tingsrätten angav att det var fråga om nyupptäckt brottslighet och att hänsyn hade tagits till tidigare påföljd enligt 34 kap. 1 § första stycket och 34 kap. 2 § brottsbalken.

Han ska betala skadestånd till den ena kriminalvårdaren med 10 817 kronor jämte ränta från den 21 mars 2023. Beloppet avser kränkning, sveda och värk, sjukvårdskostnader och förlorad arbetsinkomst. Till den andra kriminalvårdaren ska han betala 9 000 kronor jämte ränta från samma dag, avseende kränkning. Yrkandet om sveda och värk för den andra målsäganden bifölls inte.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Sekretessen för läkarintyget, den rättspsykiatriska undersökningen samt bild- och filmmaterialet ska bestå. Staten ska stå för kostnaderna för försvaret, och den tilltalades försvarare tillerkändes ersättning av staten.