Osann försäkran efter föreningsstämma

Den tilltalade döms för osann försäkran efter att ha lämnat en ändringsanmälan till Bolagsverket med uppgifter om styrelseförändringar i en bostadsrättsförening som tingsrätten ansåg vara felaktiga. Tingsrätten fann att uppgifterna lämnats på heder och samvete, att de varit oriktiga och att den tilltalade haft uppsåt. Påföljden bestämdes till dagsböter.

Händelsen och åtalet

Åtalet gällde osann försäkran enligt 15 kap. 10 § första stycket brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade i en skriftlig anmälan till Bolagsverket lämnat osanna uppgifter om ändring av styrelsen i en bostadsrättsförening i Helsingborg. Det påstods att styrelseledamöter hade avgått från sina uppdrag trots att så inte skett, att nya styrelseledamöter hade valts trots att något beslut om detta inte fattats i behörig ordning, samt att de styrelseledamöter som skulle registreras inte hade förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken trots att det var fel för en av dem. Uppgifterna angavs ha lämnats mellan den 20 februari 2023 och den 28 februari 2023. Enligt åtalet innebar åtgärden fara i bevishänseende.

I tingsrätten förnekade den tilltalade gärningen. Han gjorde gällande att besluten vid årsstämman hade fattats i behörig ordning och att anmälan till Bolagsverket speglade korrekta beslut. Han anförde också att uppgiften om förvaltarskap inte omfattades av hans uppsåt. Utredningen visade att en ordinarie föreningsstämma hölls den 2 februari 2023 och att en ny kallelse senare utfärdades till stämma den 27 februari 2023 med uppgift om att den tidigare stämman inte kunde genomföras. Den tilltalade hade därefter skickat in en ändringsanmälan med ett protokoll där det bland annat angavs att styrelseledamöter hade avgått och att nya ledamöter valts. I anmälan försäkrade han på heder och samvete att uppgifterna överensstämde med besluten och att de som skulle registreras inte hade förvaltare. Registreringen genomfördes den 28 februari 2023.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg, efter att ha bedömt vittnes- och förhörsuppgifter, att den ordinarie föreningsstämman den 2 februari 2023 hade avbrutits innan några egentliga val eller andra dagordningspunkter hade hanterats. Domstolen fann därför att det den tilltalade intygat i ändringsanmälan om att styrelseledamöter avgått och nya utsetts var objektivt felaktigt.

När det gällde uppsåtet betonade tingsrätten att den tilltalade måste ha känt tvivel om riktigheten i att fortsätta stämman, bland annat eftersom den person som utsetts att öppna stämman hade förklarat att den avbröts och eftersom styrelsen därefter kallade till en ny stämma. Trots detta skickade den tilltalade in anmälan och försäkrade att uppgifterna stämde med de beslut som anmälan grundades på. Tingsrätten bedömde att han, även om han själv uppfattat uppgifterna som korrekta, åtminstone hade visat likgiltighet inför risken att de inte var det, och att uppsåt därför förelåg.

Även uppgiften om att den registrerade styrelseledamoten inte hade förvaltare bedömdes som oriktig. Tingsrätten framhöll att den tilltalade sedan tidigare hade varit i kontakt med överförmyndarenheten i frågor som rörde omyndighetsförklaring, rösträtt och skillnaden mellan god man och förvaltare, och att det redan året före stämman hade varit på tal att den aktuella personen hade god man eller förvaltare. Domstolen ansåg att han inte hade fått några uppgifter som gav grundad anledning att tro att det förhöll sig annorlunda, och att han genom att inte kontrollera saken närmare förhållit sig likgiltig även i denna del. Brottet ansågs ha inneburit fara i bevishänseende.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för osann försäkran enligt 15 kap. 10 § första stycket brottsbalken. Påföljden bestämdes till 60 dagsböter om 50 kronor, alltså totalt 3 000 kronor.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska ersätta ett vittne med 39 634 kronor, varav 31 707 kronor avser arbete och 7 927 kronor mervärdesskatt. Den tilltalade ska återbetala 3 000 kronor av kostnaderna till staten.

Fakta