Grovt rattfylleri ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms av Dold domstol för grovt rattfylleri efter en körning den 3 februari 2026. Åtalet omfattade också ringa narkotikabrott, men den gärningen ansågs ingå i det grova rattfylleriet och ledde därför inte till en särskild fällande dom för den punkten. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade den 3 februari 2026 kört personbil efter att olovligen ha använt amfetamin i sådan mängd att narkotika fanns kvar i blodet under eller efter färden. Händelsen ska ha inträffat på Länsväg 536 i höjd med Lidhult, Ljungby kommun. Åklagaren gjorde gällande att brottet skulle bedömas som grovt eftersom körningen innebar påtaglig fara för trafiksäkerheten genom att den tilltalade orsakade en trafikolycka.

Åtalet innehöll också en punkt om ringa narkotikabrott. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade olovligen använt amfetamin någon gång mellan den 21 januari 2026 och den 3 februari 2026. Den påstådda gärningen angavs ha skett på okänd plats i Sverige eller på Länsväg 536 i höjd med Lidhult, Ljungby kommun.

Den tilltalade erkände gärningarna, men bestred att rattfylleriet skulle bedömas som grovt.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade genom analysbeskedet att den tilltalade hade amfetamin i kroppen vid provtagningen den 3 februari 2026. Den tilltalade hade själv uppgett att han medvetet intagit amfetamin ett par dagar före körningen. Han hade vidare berättat att han inte kände sig påverkad under färden och att avkörningen berodde på yrsel och att han blinkade snabbt några gånger.

Av utredningen framgick att den tilltalade, med en passagerare i bilen, frontalkrockade med ett träd vid avkörningen. Vittnet uppgav att den tilltalade visade kända tecken på narkotikapåverkan och att bilen hade passerat motgående körfält innan kollisionen, som vittnet bedömde som kraftig.

Tingsrätten uttalade att det för ansvar för rattfylleri inte krävs att gärningsmannen själv upplevt sig påverkad eller insett att narkotika fanns kvar i blodet vid körningen. Eftersom den tilltalade medvetet brukat narkotika före körningen och var medveten om hur länge den kan stanna kvar i kroppen ansågs uppsåt föreligga. Domstolen bedömde också att den planerade körningen varit lång och att trafikolyckan framstod som allvarlig, vilket gjorde att rattfylleriet bedömdes som grovt.

När det gällde den separata narkotikapunkten slog tingsrätten fast att den tilltalades erkännande stöddes av övrig utredning. Gärningen ansågs därmed bevisad, men eftersom rattfylleriet rubricerades som grovt skulle den tilltalade inte dömas särskilt för ringa narkotikabrott. I stället ansågs den gärningen ingå i det grova rattfylleriet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms alltså för grovt rattfylleri begånget den 3 februari 2026. Åtalet för ringa narkotikabrott som avsåg tiden mellan den 21 januari 2026 och den 3 februari 2026 bedömdes ingå i samma brott och ledde inte till en egen fällande dom.

Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst i 50 timmar. Tingsrätten angav att om fängelse i stället hade valts skulle straffets längd ha bestämts till en månad.

Den tilltalade ska betala avgift till brottsofferfonden med 1 000 kronor. Han ska också ersätta staten för provtagnings- och analyskostnad med 2 600 kronor. Utöver detta ska han betala tillbaka 7 426 kronor av kostnaderna till staten. Den utdömda ersättningen till försvararen avser 7 426 kronor.