Villkorlig dom efter rattfylleri och olovlig körning

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Den tilltalade åtalades för två brott som båda ska ha begåtts den 1 januari 2026. Den första åtalspunkten gällde olovlig körning, grovt brott, enligt 3 § första stycket 2 men trafikbrottslagen. Enligt åtalet körde den tilltalade personbil utan att ha rätt till det, och gärningen ska ha skett i Helsingborg. Åklagaren gjorde gällande att brottet var grovt eftersom den tilltalade tidigare lagförts för olovlig körning och eftersom körkortet var återkallat. Tingsrätten fann honom skyldig i enlighet med åtalet.

Den andra åtalspunkten gällde grovt rattfylleri enligt 4 § första stycket och 4 a § trafikbrottslagen. Enligt åtalet körde den tilltalade personbil efter att ha intagit alkohol i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i blodet under eller efter färden uppgick till 1,05 promille. Även denna gärning ska ha inträffat den 1 januari 2026 i Helsingborg. Åklagaren ansåg att brottet var grovt eftersom alkoholkoncentrationen uppgick till minst 1,0 promille i blodet. Tingsrätten biföll även denna del av åtalet.

Rättens bedömning

Den tilltalade erkände olovlig körning enligt åtalspunkt 1 men förnekade rattfylleri enligt åtalspunkt 2. Han motsatte sig också att den beslagtagna personbilen skulle förverkas. Åklagaren åberopade skriftlig bevisning i form av bland annat anmälan, beslagsprotokoll, analysresultat, utdrag ur vägtrafikregistret, ägaruppgifter, fotografier och värderingsutlåtande. Den tilltalade hördes också i målet.

Tingsrätten ansåg att utredningen och den tilltalades egna uppgifter visade att han på förmiddagen den 1 januari 2026 körde personbil utan att ha rätt till det genom körkortsinnehav. Eftersom han tidigare lagförts för olovlig körning dömdes han för olovlig körning, grovt brott.

När det gällde rattfylleriet konstaterade tingsrätten att blodprov tagits på den tilltalade och att alkoholhalten uppmättes till 1,05 promille. Domstolen godtog inte hans uppgift om ett måttligt alkoholintag tidig kväll dagen före körningen, eftersom uppgifterna inte kunde förklara den höga alkoholkoncentrationen vid mättillfället. Det framkom inte heller några sjukdomar eller läkemedel som kunde påverka alkoholkoncentrationen eller förbränningshastigheten på ett sätt som förklarade resultatet. Tingsrätten bedömde därför att den höga alkoholhalten berodde på att den tilltalade hade intagit mer alkohol än han berättat om och att han därmed haft uppsåt till att köra trots berusning. Han dömdes därför för grovt rattfylleri.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde påföljden till villkorlig dom och 150 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 7 500 kronor. Domstolen ansåg att grovt rattfylleri normalt är ett brott där fängelse ska övervägas, men att den tilltalades personliga förhållanden och ålder gjorde att ett fängelsestraff skulle slå oskäligt hårt. Samtidigt bedömdes han inte lämplig för samhällstjänst.

Tingsrätten beslutade också att personbilen och tillhörande bilnyckel skulle förverkas från den tilltalade och att beslaget skulle bestå. Han ska vidare betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor och ersätta staten med 2 600 kronor för kostnad för blodprovstagning och analys.