Penningtvättsbrott ledde till villkorlig dom

Den tilltalade dömdes för penningtvättsbrott efter att 8 900 kronor hade förts in på hans konto och därefter omsatts genom överföring till ett eget konto samt bankomatuttag. Tingsrätten ansåg att uppgifterna om en påstådd försäljning var en efterhandskonstruktion och att den tilltalade hade haft uppsåt till att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 50 dagsböter. Han ska också betala skadestånd till dödsboet efter målsäganden och en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalet

Åtalet avsåg penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 p lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott och gällde en händelse den 15 juni 2025. Enligt gärningsbeskrivningen hade okända gärningsmän då vilselett målsäganden att swisha 8 900 kronor till den tilltalades bankkonto, vilket innebar skada för målsäganden och vinning för en annan person. Den tilltalade påstods därefter ha upplåtit sitt konto till att ta emot beloppet och sedan ha omsatt pengarna genom överföring till eget konto samt bankomatuttag för att dölja att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet, eller för att främja möjligheterna för någon annan att tillgodogöra sig egendomen. Åklagaren gjorde i andra hand gällande penningtvättsförseelse, men det framgår inte att tingsrätten prövade den alternativa åtalsgrunden eftersom den tilltalade dömdes för förstahandsyrkandet.

Den tilltalade förnekade gärningen men medgav att betala skadestånd och ränta. Efter huvudförhandlingen framkom att målsäganden hade avlidit, och skadeståndsyrkandet justerades därför till att avse dödsboet efter målsäganden med samma belopp som tidigare.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att utredningen visade att målsäganden hade utsatts för ett bedrägeri och att 8 900 kronor överfördes till den tilltalades konto. Det var också klarlagt att pengarna därefter fördes vidare till annat bankkonto och togs ut i bankomat. Därmed ansågs de objektiva förutsättningarna för penningtvättsbrott vara uppfyllda.

Frågan blev om den tilltalade hade haft uppsåt. Han uppgav att pengarna i själva verket kom från en försäljning av en klocka som var arvegods, att han lagt ut en annons och träffat en köpare i Trelleborg, men att han inte kunde visa några bilder eller någon konversation som stöd för sin version. Tingsrätten ansåg att det framstod som osannolikt att målsäganden skulle ha överfört pengar samtidigt som den påstådda försäljningen ägde rum och beskrev omständigheterna som ett typexempel på en skentransaktion. Domstolen fäste även vikt vid att den tilltalade inte kunde namnge köparen, att han borde ha reagerat på namnet i överföringen och att han omgående förde pengarna vidare till sitt sparkonto och tog ut dem kontant.

Sammantaget bedömde tingsrätten att den tilltalades berättelse var en efterhandskonstruktion och att han hade haft erforderligt straffrättsligt uppsåt till att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Han dömdes därför för penningtvättsbrott enligt åklagarens förstahandsyrkande.

Domslut och påföljd

Tingsrätten ansåg att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men bestämde påföljden till villkorlig dom förenad med 50 dagsböter om 50 kronor, totalt 2 500 kronor. Den tilltalade förekom i belastningsregistret, men tidigare lagföringar fick enligt domstolen ingen betydelse för straffmätningen i detta mål.

När det gäller skadeståndet hade den tilltalade medgett att betala det yrkade beloppet. Han ska därför solidariskt med en annan person, enligt dom i Dold domstol i ett annat mål, betala 8 900 kronor till dödsboet efter målsäganden jämte ränta från den 15 juni 2025 till dess full betalning sker. Slutligen ska han betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.