Obehörigt tillträde till skyddsobjekt ledde till ändrad påföljd i hovrätten

Hovrätten prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om obehörigt tillträde till skyddsobjekt. Hovrätten fann att den tilltalade skulle dömas för samma brott som tingsrätten, men ändrade påföljden genom att sätta ned antalet timmar samhällstjänst till 50 och det alternativa fängelsestraffet till en månad. I övrigt stod tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Åtalet gällde obehörigt tillträde till skyddsobjekt. Enligt tingsrättens dom avsåg gärningen ett tillträde till en anläggning som bedömts utgöra ett skyddsobjekt. Hovrätten utgick från samma utredning som tingsrätten men tog också del av ny skriftlig bevisning och ett förhör med ett vittne med kvalificerad skyddsidentitet.

Den tilltalade yrkade i hovrätten att åtalet skulle ogillas. Åklagaren yrkade att hovrätten skulle döma till fängelse och bestämma fängelsestraffet till i vart fall två månader.

Hovrätten redovisade att den gjorde samma bedömning som tingsrätten i skuldfrågan och i rubriceringen. Domstolen fann att det var utrett att de tilltalade gemensamt och i samråd obehörigen trängt in på anläggningen, att anläggningen var ett skyddsobjekt och att gärningen begicks med uppsåt. Hovrätten tog också ställning till invändningen om att beslutet om skyddsobjekt inte skulle ha fattats i behörig ordning. Den invändningen lämnades utan avseende.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten ansåg att vittnets uppgifter var både trovärdiga och tillförlitliga. Genom dessa uppgifter ansågs det klarlagt att behörigheten att besluta om skyddsobjekt hade delegerats på det sätt som påstods och att beslutet därför hade tillkommit i behörig ordning.

Hovrätten instämde i tingsrättens bedömning att brottet hade ett straffvärde motsvarande två månaders fängelse. Domstolen hänvisade också till att brottstypen normalt talar för fängelse. Samtidigt ansåg hovrätten, liksom tingsrätten, att det fanns förutsättningar för villkorlig dom med samhällstjänst.

Vid påföljdsbestämningen beaktade hovrätten att brottet hade begåtts i november 2018 och att det hade förflutit ovanligt lång tid sedan dess. Hovrätten beaktade också den långa handläggningstiden i hovrätten, som uppgick till drygt två år, samt att det hade varit ett stillestånd i handläggningen i drygt ett år och åtta månader. Domstolen uttalade att detta innebar att rätten till prövning inom skälig tid hade kränkts, men att det inte fanns skäl att välja en annan påföljd. Däremot skulle detta påverka hur mycket samhällstjänst och vilket alternativt fängelsestraff som skulle bestämmas.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i påföljdsdelen. Den tilltalade dömdes till villkorlig dom med samhällstjänst, där antalet timmar sattes ned till 50 timmar. Om fängelse hade valts som påföljd skulle straffet ha bestämts till en månad. Tingsrätten hade tidigare bestämt samhällstjänsten till 75 timmar och det alternativa fängelsestraffet till två månader.

Hovrätten lämnade tingsrättens beslut om sekretess och yppandeförbud oförändrat. Någon uppgift om häktning framgår inte av det material som lämnats. Tingsrättens avgörande om avgift till brottsofferfonden framgår av underlaget, men hovrättens beslut innehåller ingen motsvarande ändring eller uppgift som kan återges säkert. Uppgiften om ersättning till staten för försvarskostnader kvarstår enligt hovrättens beslut, men hovrätten uppgav inte någon annan kostnadsfördelning än att staten skulle svara för kostnaden.