Fällande dom för brott mot utlänningslagen vid jordbruksfastighet

En manlig delägare och driftsansvarig vid en jordbruksfastighet döms i Göta hovrätt för uppsåtligt brott mot utlänningslagen, sedan han vid två tillfällen anställt sammanlagt 20 utländska medborgare utan erforderligt arbetstillstånd. Hovrätten har i dag fastställt tingsrättens dom, vilket innebär att den tilltalade åläggs ett kraftigt bötesstraff och ska återbetala en del av sina försvararkostnader. Överklaganden från både försvarssidan och ett tillhörande aktiebolag har avslagits.

Hovrättens prövning

Hovrätten prövade målet i sak och beaktade samma bevisning som tingsrätten, däribland polisförhör, ljud- och videoupptagningar från förhandlingarna, fotografier från arbetsplatsinspektionen samt telefonsamtal. Ytterligare tilläggsförhör hölls med arbetsledare och den tilltalade själv. Åklagaren hade påstått att förutsättningarna för fällande dom enligt 20 kap. 5 § första stycket 2 utlänningslagen var uppfyllda, med hänvisning till gärningarna som försvårande.

Hovrätten fann att den tilltalade haft en central roll i jordbruksföretagets dagliga drift och därmed möjlighet att kontrollera vilka personer som arbetade på fastigheten. Uppgifter från de berörda utländska medborgarna och fotografier från platsen gav sammantaget starkt stöd för att den tilltalade känt till att arbetstillstånden saknades.

Ansvarsbedömning och domskäl

Enligt utlänningslagen kan den som innehar en ställning som gör att denne kan hållas ansvarig för brottet åtalas även om anställningen sker genom ett aktiebolag. Hovrätten konstaterade att den tilltalade, som praktiskt ansvarig för verksamheten, uppsåtligen anställt 20 personer utan arbetstillstånd vid två skilda tillfällen. Eftersom de illegala anställningarna var av kortvarig natur och inte medfört betydande ekonomisk vinning bedömdes omständigheterna inte som försvårande.

Ett medansvarande överklagande från bolaget avseende särskild avgift enligt utlänningslagen prövades även det. Hovrätten anslöt till tingsrättens skälighetsbedömning och fastställde avgiften om 930 000 kronor, som bolaget ska betala.

Påföljd och rättegångskostnader

Den tilltalade döms till ett kraftigt bötesstraff, i nivå med tingsrättens tidigare påföljd. Eftersom brotten inte bedömdes som försvårande utdöms ingen avgift till brottsofferfonden. Hovrätten beslöt vidare att den tilltalade ska stå för en del av kostnaderna för sitt försvar i tingsrätten och hovrätten. Övriga parter får inte ersättning för sina rättegångskostnader.

Tingsrättens tidigare dom

I första instans dömdes den tilltalade av tingsrätten för två tillfällen av olovlig anställning enligt utlänningslagen, totalt 20 personer. Tingsrätten ådömde böter samt bestämde avgift till brottsofferfonden, och staten svarade för kostnaden för den tilltalades försvarare.

Faktaruta