Två gärningar ledde till fällande dom

Den tilltalade döms för misshandel efter att ha slagit målsäganden i huvudet med en skål eller tallrik, och för skadestånd ska den tilltalade betala 30 000 kronor. Tingsrätten ogillade samtidigt invändningen om nödvärn och fann att gärningen var styrkt. Den tilltalade döms också enligt samma dom för en tidigare händelse som rör misshandel. Påföljden blev villkorlig dom i förening med samhällstjänst.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I målet fanns två åtalspunkter. Den första gällde misshandel den 26 juni 2026. Åklagaren påstod att den tilltalade hade utdelat flera sparkar som träffade målsäganden på benen, överkroppen och magen samt slagit målsägandens huvud i väggen. Domstolen kom dock fram till att det var styrkt att den tilltalade i vart fall hade sparkat målsäganden på låren och höften, vilket orsakat smärta och blåmärken. Däremot ansåg tingsrätten att det inte var ställt utom rimligt tvivel att målsäganden också hade sparkats i magen eller att huvudet hade slagits i väggen. Den tilltalade dömdes därför för misshandel av normalgraden för händelsen den 26 juni 2026. Den första åtalspunkten omfattade också olaga frihetsberövande, mindre grovt brott, den 26 juni 2026, eftersom den tilltalade hade låst ut målsäganden på balkongen. Tingsrätten fann även denna del styrkt och dömde för olaga frihetsberövande som mindre grovt brott.

Den andra åtalspunkten gällde misshandel någon gång mellan den 18 oktober 2025 och den 25 oktober 2025. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade hade slagit eller kastat en skål eller tallrik i huvudet på målsäganden. Domstolen fann det utrett att den tilltalade hade träffat målsägandens bakhuvud med ett föremål av det slaget och att det hade orsakat en sårskada med efterföljande ärr. Tingsrätten godtog inte nödvärnsinvändningen och fann att den tilltalade hade agerat med uppsåt. Den tilltalade dömdes därför för misshandel även för denna händelse.

Rättens bedömning

Tingsrätten byggde sin bedömning på de båda parternas berättelser, vittnesuppgifter, skriftlig bevisning, ett larmsamtal och ett fotografi. När det gällde händelsen i juni ansåg domstolen att målsägandens uppgifter om sparkar stämde väl överens med de blåmärken som konstaterats i rättsintyget. Även om vissa skador möjligen kunde förklaras av att den tilltalade drog i målsäganden eller att målsäganden föll i trappan ansåg tingsrätten att inte alla skador kunde ha den förklaringen. Domstolen fäste också vikt vid att målsäganden kort efter händelsen berättade för två personer att den tilltalade hade sparkat henne. Sammantaget ansågs det ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade hade sparkat målsäganden på lår och höft.

För den andra händelsen ansåg tingsrätten att det inte rådde något rimligt tvivel om att den tilltalade hade kastat eller slagit en tallrik eller skål i målsägandens bakhuvud med uppsåt att träffa honom. Domstolen noterade att den tilltalades uppgifter om förloppet varit vaga och att hon hade haft svårt att redogöra för hur föremålet träffade målsäganden. En vittnesuppgift om att den tilltalade efter händelsen sagt att hon hade blivit så arg att hon ”såg svart” stärkte bedömningen. Nödvärnsinvändningen bedömdes därför som obefogad.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för misshandel den 26 juni 2026, för olaga frihetsberövande, mindre grovt brott, den 26 juni 2026 och för misshandel någon gång mellan den 18 oktober 2025 och den 25 oktober 2025. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst 100 timmar. Om fängelse i stället hade valts skulle fängelse i tre månader ha dömts ut.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 30 000 kronor jämte ränta från den 25 oktober 2025 till dess full betalning sker. Tingsrätten ansåg att beloppet utgjorde skälig ersättning för kränkning. Målsägandens yrkande om ersättning för sveda och värk ogillades. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Fakta