Kniv- och narkotikabrott gav fängelse

Den tilltalade döms för två knivbrott och fyra fall av ringa narkotikabrott. Tingsrätten bedömde att ett av knivbrotten var grovt, att gärningarna hade samband med narkotikapåverkan och att påföljden därför skulle bestämmas till fängelse i sju månader.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade den 18 maj 2026 en kniv och en skruvmejsel på allmän plats trots att det inte var befogat. Samma dag ska han också olovligen ha innehaft tre tabletter alprazolam. Dessutom avsåg åtalet ett ringa narkotikabrott som gällde olovligt bruk av hasch eller annat cannabispreparat, amfetamin, kokain och pregabalin den 18 maj 2026 eller kort tid dessförinnan på den angivna platsen eller på annan plats i landet. Tingsrätten dömde honom för brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål av normalgraden för gärningen den 18 maj 2026 och för två fall av ringa narkotikabrott avseende den dagen, men domstolen godtog inte åtalet i den del som gällde att han skulle ha brukat kokain.

När det gäller åtalspunkt 2 ska den tilltalade enligt åtalet den 2 juni 2026 ha haft två knivar på allmän plats trots att det inte var befogat. Han ska också samma dag ha olovligen innehaft 0,29 gram cannabisharts och fem tabletter alprazolam. Vidare avsåg åtalet ett ringa narkotikabrott för olovligt bruk av amfetamin den 2 juni 2026 eller kort tid dessförinnan på den angivna platsen eller på annan plats i landet. Tingsrätten dömde honom för grovt brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, för ringa narkotikabrott avseende innehavet av narkotika och för ringa narkotikabrott avseende bruk av amfetamin.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav ansvar för åtalspunkterna om knivinnehavet den 18 maj 2026 och för narkotikabrotten enligt åtalspunkt 1. Han medgav också innehav av narkotika enligt åtalspunkt 2 och bestred endast bruket av amfetamin. När det gällde knivinnehavet den 2 juni 2026 bestred han ansvar och gjorde gällande att knivarna varit så väl emballerade att ansvar inte kunde komma i fråga.

Tingsrätten ansåg genom hans egna uppgifter, vittnesförhör och beslagsprotokoll att det var utrett att han den 18 maj 2026 haft en skruvmejsel och en fällkniv i jackfickan respektive axelväskan. Domstolen fann att innehavet inte varit befogat och att erkännandet stöddes av övrig bevisning. När det gällde narkotikabrottet fann tingsrätten att även dessa erkännanden fick stöd av utredningen. I frågan om påstått bruk av kokain konstaterade domstolen att analysresultatet visade positivt för bensoylekgonin, utan att den tilltalade lämnat någon förklaring, och att han därför var motbevisad i den delen.

För åtalspunkt 2 bedömde tingsrätten att erkännandet om narkotikainnehavet fick stöd av utredningen. När det gällde amfetaminbruket ansåg domstolen att den tilltalade var motbevisad, bland annat eftersom åklagaren hänvisat till polisförhör där han uppgett att han använt amfetamin den aktuella dagen och eftersom han inte visat något recept på Elvanse som han hänvisat till.

I fråga om knivarna den 2 juni 2026 ansåg tingsrätten att det var utrett att den tilltalade uppsåtligen innehaft två knivar på allmän plats. Enligt domstolen hade knivarna legat i hans väska, och det fanns inget som tydde på att de varit emballerade utöver en plastpåse. Domstolen fäste vikt vid att innehavet skett i centrala Vänersborg vid en tid då många människor var i rörelse, att det förekommit ett allvarligt bråk i anslutning till händelsen och att den tilltalade var påverkad av och samtidigt innehaft narkotika. Mot den bakgrunden bedömde tingsrätten att knivarna kunnat befaras komma till användning vid brottsligt angrepp och att en av dem, en dolk, var av särskilt farlig beskaffenhet. Därför rubricerades gärningen som grovt brott.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms till fängelse i sju månader. Tingsrätten beslutade också att beslagtagna knivarna och skruvmejseln ska förverkas och att beslagen ska bestå. Vidare ska den tilltalade betala avgift till brottsofferfonden och ersätta staten för kostnad för provtagning och analys. Han ska också betala tillbaka en del av kostnaderna till staten. Staten ska dessutom ersätta försvararen med ett belopp som domstolen ansåg skäligt.