Mordbrand på vinden gav rättspsykiatrisk vård

Den tilltalade döms för mordbrand efter att ha anlagt brand i vindsförråd i ett flerfamiljshus i Örebro den 27 juni 2026. Tingsrätten bedömde att gärningen inte var grov mordbrand, men att den var så allvarlig att straffvärdet motsvarade fem års fängelse. Påföljden bestämdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Den tilltalade ska också betala omfattande skadestånd till flera målsägande och försäkringsbolag samt en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde en gärning, nämligen mordbrand den 27 juni 2026. Åklagaren hade från början gjort gällande att det skulle bedömas som grov mordbrand enligt 13 kap. 2 § brottsbalken, men tingsrätten fann att brottet i stället var mordbrand enligt 13 kap. 1 § 1 stycket brottsbalken. Enligt domen hade den tilltalade anlagt brand i förråd 1 och 2 tillhörande trapphus 46B och 46C på vinden. Branden ansågs ha inneburit både konkret fara för annans liv eller hälsa och risk för omfattande förstörelse av annans egendom.

Tingsrätten redogjorde för att räddningstjänsten larmades till fastigheten på morgonen den 27 juni 2026 eftersom det rykte från en lägenhet och trapphuset var fyllt med rök. I utredningen framkom att brandfynd anträffats på flera platser på vinden, men att det som låg till grund för åtalet var brandhärdarna i förråd 1 och 2. Den tilltalade nekade till gärningen och motsatte sig skadestånd.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att utredningen sammantaget visade att någon hade anlagt brand i vindsförråden genom att brännbart material antänts. Domstolen fäste vikt vid den skriftliga bevisningen, bland annat uppgifter om tagganvändning för tillträde till förråden, händelserapport, brottsplatsundersökning, sakkunnigutlåtande, inpasseringslogg, fotografier och uppspelning av larmsamtal. Enligt domen hade endast den tilltalades lägenhetstagg använts för att ta sig in i de vindsförråd där brandhärdarna fanns. Domstolen ansåg också att det var styrkt att det var samma person som hade ringt och falskeligen larmat om brand tidigt den 27 juni 2026, och att detta talade för att den tilltalade var gärningsman.

När det gällde rubriceringen konstaterade tingsrätten att branden hade anlagts i ett flerfamiljshus och att flera människors liv eller hälsa hade varit i fara. Samtidigt ansåg domstolen att branden upptäcktes relativt snabbt, att det fanns tillräckligt många utrymningsvägar och att utredningen inte visade att gärningen varit planerad eller att brandfarlig vätska använts. Därför bedömde rätten att brottet inte skulle rubriceras som grovt.

I domen noterades också att ett rättspsykiatriskt utlåtande visade att den tilltalade hade begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning, att han led av en allvarlig psykisk störning och att han var i behov av psykiatrisk vård förenad med frihetsberövande och annat tvång. Rätten godtog bedömningen och fann att fängelse inte skulle dömas ut.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för mordbrand till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Han skulle förbli häktad tills domen i ansvarsdelen vunnit laga kraft. Tingsrätten slog också fast att han skulle betala skadestånd till ett stort antal målsägande och försäkringsbolag. Skadeståndet omfattade bland annat ersättning för förstörd egendom, självrisk, eget arbete, kränkning, sveda och värk samt försäkringsersättningar som betalats ut.

En del av skadeståndsyrkandena bifölls endast delvis, medan andra avslogs i sin helhet. Tingsrätten ogillade bland annat vissa yrkanden om ersättning för förstörd egendom och vissa anspråk på eget arbete. I ett enskilt fall, där en målsägande yrkat skadestånd, avslogs yrkandet helt. Den tilltalade ålades dessutom att betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Kostnaderna för försvaret och målsägandebiträdet stannade på staten.