Fängelse för grov kvinnofridskränkning och sexuellt ofredande

Den tilltalade döms för grov kvinnofridskränkning och sexuellt ofredande. Tingsrätten fann att han under en period om ungefär en månad utsatt målsäganden för flera hot och en misshandel, och att han dessutom gjort sig skyldig till ett sexuellt ofredande mot en polis. Påföljden bestämdes till fängelse i 1 år 3 månader.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde först grov kvinnofridskränkning. Enligt gärningsbeskrivningen skulle den tilltalade, som hade eller hade haft ett samboliknande förhållande med målsäganden, ha begått flera brottsliga gärningar mellan den 21 maj 2026 och den 25 juni 2026. Punkterna i åtalet omfattade olaga hot den 21 maj 2026, den 22 maj 2026, den 25 maj 2026 och den 2 juni 2026, misshandel någon gång mellan den 20 och den 25 juni 2026, misshandel den 25 juni 2026 samt olaga hot den 25 juni 2026. Tingsrätten dömde den tilltalade för gärningarna den 21 maj 2026, den 22 maj 2026, den 25 maj 2026 och den 2 juni 2026 samt för misshandel någon gång mellan den 20 och den 25 juni 2026. Han frikändes däremot för misshandel den 25 juni 2026 och för olaga hot den 25 juni 2026. Den samlade bedömningen blev att de styrkta gärningarna utgjorde grov kvinnofridskränkning enligt 4 kap. 4 a § brottsbalken.

Åtalet gällde också sexuellt ofredande den 22 juni 2026. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade ofredat en polis genom att placera sin hand på hennes rumpa, därefter på hennes lår, och genom att göra en rörelse med ena handen nära sitt könsorgan som om han onanerade. Tingsrätten fann det utrett att han lagt sin hand på polisens lår, men inte att han lagt handen på hennes rumpa eller att han gjort onanerande rörelser. Trots detta ansåg domstolen att beröringen på låret, i ljuset av övriga omständigheter, hade en tydlig sexuell inriktning och utgjorde sexuellt ofredande.

Rättens bedömning

Tingsrätten fäste stor vikt vid målsägandens uppgifter i delen om grov kvinnofridskränkning och ansåg henne trovärdig. Hennes berättelse fick stöd av ljudinspelningar, transkriberingar, fotografier, rättsintyg och annan skriftlig bevisning. När det gällde de fyra hoten mellan den 21 maj och den 2 juni 2026 ansåg domstolen att inspelningarna visade att den tilltalade uttalat sig på det sätt som påståtts och att uttalandena var hot om dödligt våld. Därmed ansågs gärningarna styrkta och begångna med uppsåt.

För misshandeln någon gång mellan den 20 och den 25 juni 2026 konstaterade tingsrätten att målsägandens uppgifter om slag med knuten näve mot överarmen fick stöd av fotografier på blåmärken. Även om hon inte exakt kunde ange vilken dag det hände, ansågs hennes uppgifter tillräckligt konkreta och trovärdiga för att gärningen skulle vara bevisad.

När det gällde misshandeln den 25 juni 2026 och det påstådda olaga hotet samma dag ansåg tingsrätten att utredningen inte räckte. För den påstådda misshandeln fann domstolen att det fanns viss stödbevisning, men inte tillräckligt för att det skulle vara ställt bortom rimligt tvivel att den tilltalade orsakat skadan på det sätt som åklagaren påstod. För det påstådda hotet mot balkongen bedömde tingsrätten att målsägandens uppgifter var för vaga och att stödet i övrig bevisning var för svagt. Den tilltalade frikändes därför från de två delarna.

I frågan om grov kvinnofridskränkning ansåg tingsrätten att parterna hade levt i ett samboliknande förhållande och att de styrkta gärningarna hade ett sådant tidsmässigt och innehållsmässigt samband att de tillsammans uppfyllde kraven för grov kvinnofridskränkning. Domstolen framhöll också att gärningarna var av sådan karaktär att de typiskt sett kunde allvarligt skada målsägandens självkänsla.

I delen om sexuellt ofredande ansåg tingsrätten att målsägandens uppgifter var trovärdiga och att de stöddes av vittnesuppgifter och kroppskamerafilm. Domstolen ansåg att det var utrett att den tilltalade lagt sin hand på polisens lår och att detta, tillsammans med hans övriga kommentarer och försök till ytterligare beröring, gjorde agerandet sexuellt i lagens mening. Uppsåt ansågs styrkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms alltså för grov kvinnofridskränkning och sexuellt ofredande. Tingsrätten bestämde påföljden till fängelse i 1 år 3 månader. Han ska vara kvar i häkte tills straffet får verkställas.

När det gäller skadestånd ska den tilltalade betala 50 000 kronor till målsäganden i den delen som avser grov kvinnofridskränkning. Ränta ska betalas enligt räntelagen från den 25 juni 2026. Målsägandens begäran om ersättning för sveda och värk avslogs. I delen om sexuellt ofredande avslogs skadeståndsanspråket.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna. Den tilltalade tillerkändes ersättning för rättegångskostnader med 737 kronor.

Fakta