Villkorlig dom efter våld mot barn

Tingsrätten har dömt den tilltalade för två fall av misshandel och för barnfridsbrott. Han frikändes samtidigt från ett åtal om misshandel. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst, och han ska också betala skadestånd till två målsäganden samt en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalen

Enligt åtalet gällde den första punkten misshandel den 31 januari 2024. Åklagaren påstod att den tilltalade då lyfte målsäganden i huvudet, drog honom i armen och slog honom i ansiktet på en plats i Härryda kommun. Tingsrätten fann att han hade misshandlat målsäganden och dömde honom för misshandel av normalgraden.

Den andra punkten gällde misshandel någon gång mellan den 20 juni 2024 och den 21 juni 2024. Enligt åtalet slog den tilltalade målsäganden i ansiktet och i bröstet på en plats i Linköpings kommun. Tingsrätten frikände honom från den gärningen.

Den tredje punkten avsåg dels misshandel den 3 september 2024, dels barnfridsbrott samma dag. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade slog målsäganden i ansiktet på en plats i Härryda kommun och att gärningen bevittnades av ett barn som var son till den tilltalade och bror till målsäganden. Tingsrätten fann att misshandeln var styrkt och dömde honom även för barnfridsbrott.

Rättens bedömning

När det gäller händelsen den 31 januari 2024 fäste tingsrätten vikt vid målsägandens berättelse, som i huvudsak stämde med åtalet. Berättelsen fick stöd av en vittnesuppgift och av en ljudinspelning. Vittnet uppgav att hon hört ett slag, sett ett rött märke på målsägandens kind och blåmärken på armen samt uppfattat honom som mycket rädd. Domstolen ansåg därför att det var utrett att den tilltalade hade slagit och dragit målsäganden på det sätt som åklagaren påstod.

För den påstådda misshandeln i juni 2024 ansåg tingsrätten att det inte fanns tillräckligt stöd för målsägandens uppgifter. Även om hans berättelse stöddes i viss mån av andra uppgifter ansåg domstolen att bevisningen inte räckte för en fällande dom. Den tilltalade frikändes därför från den punkten.

När det gällde händelsen den 3 september 2024 fann tingsrätten att två målsägandes uppgifter var detaljerade och samstämmiga. Deras berättelser fick stöd av ljudinspelning, larmsamtal och en polismans uppgifter. Domstolen ansåg därför att det var bevisat att den tilltalade slog målsäganden i ansiktet med öppen hand. Tingsrätten noterade att rodnad inte var visad, men att smärta var styrkt. Mot den bakgrunden bedömdes misshandeln som misshandel av normalgraden. Eftersom ett barn hade sett gärningen och barnets uppgifter stöddes av övrig utredning dömdes den tilltalade också för barnfridsbrott.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde påföljden till villkorlig dom med samhällstjänst. Antalet timmar samhällstjänst sattes till 50. Om fängelse hade valts skulle straffets längd ha bestämts till en månad.

Den tilltalade ska betala skadestånd till den första målsäganden med 35 000 kr, med ränta enligt räntelagen på 20 000 kr från den 31 januari 2024 och på 15 000 kr från den 3 september 2024. Han ska också betala skadestånd till den andra målsäganden med 15 000 kr, med ränta från den 3 september 2024. Yrkena om ersättning för sveda och värk avslogs.

Den tilltalade ska dessutom betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kr. Han ska också återbetala 100 000 kr av kostnaderna till staten.