Två falska försäkringsanmälningar ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för bedrägeri medelst brukande av falsk urkund som ska ha begåtts den 26 april 2024 till den 7 maj 2024 och för försök till bedrägeri medelst brukande av falsk urkund som ska ha begåtts den 12 augusti 2024 till den 12 september 2024. Tingsrätten fann båda gärningarna styrkta och bestämde påföljden till villkorlig dom förenad med dagsböter. Den tilltalade ska också betala skadestånd till försäkringsbolaget i två poster samt avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I den första åtalspunkten gällde frågan bedrägeri medelst brukande av falsk urkund under tiden den 26 april 2024 till den 7 maj 2024. Enligt åtalet hade den tilltalade ansökt och lämnat oriktiga uppgifter till försäkringsbolaget om att hon blivit bestulen på två cyklar med tillhörande hjälmar och lås, trots att det inte var sant. Hon åberopade också ett förfalskat kvitto. Genom vilseledandet fick försäkringsbolaget betala ut försäkringsersättning om 8 296 kronor. Tingsrätten dömde för gärningen.

I den andra åtalspunkten gällde frågan försök till bedrägeri medelst brukande av falsk urkund under tiden den 12 augusti 2024 till den 12 september 2024. Även där hade den tilltalade enligt åtalet lämnat oriktiga uppgifter om att två cyklar med hjälmar och lås hade stulits och dessutom åberopat ett falskt kvitto och ett kontoutdrag. Hon försökte få försäkringsbolaget att betala ut försäkringsersättning om 22 586 kronor. Tingsrätten fann att det förelåg fara för brottets fullbordan, men att ersättning aldrig betalades ut. Också den gärningen ledde till fällande dom. I domskälen anges att den försäkringsersättning som riskerade att betalas ut uppgick till 21 686 kronor enligt underlaget från försäkringsbolaget.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från den skriftliga bevisningen, bland annat anmälningarna från försäkringsbolaget, utredningspromemoria med kvitto och kontoutdrag samt kopior av skadeanmälningar och bolagets noteringar. Vittnet från försäkringsbolagets utredningsenhet berättade att kvittona innehöll felaktigheter och att även kontoutdraget var manipulerat. Domstolen bedömde att de åberopade kvittona utgjorde falska urkunder och att det förelegat fara i bevishänseende i båda fallen.

Den tilltalade uppgav att hon erkänt brott men gjort gällande att hon känt sig tvingad och att en annan person skickat in skadeanmälningarna. Tingsrätten ansåg dock att hennes uppgifter var vaga, motstridiga och inte gick att kontrollera. Domstolen fann hennes berättelse vara en efterhandskonstruktion och ansåg att den inte rubbade bevisningen om att det var hon som hade gjort anmälningarna och lämnat de oriktiga uppgifterna. Tingsrätten slog därför fast att hon haft uppsåt i förhållande till både skadeanmälningarna och vilseledandet som skulle ge henne vinning och försäkringsbolaget skada.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för bedrägeri medelst brukande av falsk urkund begånget den 26 april 2024 till den 7 maj 2024 och för försök till bedrägeri medelst brukande av falsk urkund begånget den 12 augusti 2024 till den 12 september 2024. Påföljden bestäms till villkorlig dom och 70 dagsböter om 320 kronor, totalt 22 400 kronor.

Hon ska vidare betala skadestånd till försäkringsbolaget med 3 600 kronor i den första posten, med ränta från den 7 maj 2024, och 3 600 kronor i den andra posten, med ränta från den 12 september 2024. Tingsrätten godtog den yrkade räntan som skälig. Därutöver ska den tilltalade betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.