Grov misshandel, hot mot tjänsteman, våldsamt motstånd och ringa narkotikabrott fastställs i hovrätten

Dold domstol prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grov misshandel med flera åtals­punkter. Hovrätten fastställde tingsrättens dom i alla delar. Den tilltalade förblir dömd till fängelse i två år och ska vara kvar i häkte tills straffet får verkställas. Även skadeståndet om 30 000 kronor stod fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde först och främst en grov misshandel som enligt åtalet hade begåtts den 16 februari 2023 i en lägenhet i Hemse. Enligt åtalet hade den tilltalade, tillsammans och i samförstånd med en annan person, misshandlat målsäganden genom slag och sparkar mot huvud och kropp, strypgrepp med ett bälte eller skärp, tändvätska över huvudet och kroppen, antändning av hår samt slag med bland annat en kastrull, ett skohorn i metall och ett skärp. Åklagaren ansåg att gärningen var grov på grund av särskild hänsynslöshet och råhet.

Utöver detta avsåg åtalet mot den tilltalade också våldsamt motstånd den 26 november 2022 vid en restaurang i Visby, där han enligt åklagaren skulle ha satt sig till motvärn mot ordningsvakter genom att kränga, vrida sig, sparka och slita med armarna för att hindra myndighetsutövningen. Samma dag åtalades han även för hot mot tjänsteman. Åklagaren påstod att han då hotat ordningsvakterna genom att säga att han skulle komma tillbaka och skjuta dem med en pistol.

I målet prövades också ringa narkotikabrott. Hovrätten slog fast att den tilltalade skulle dömas för ringa narkotikabrott på samma sätt som tingsrätten, men hovrätten tog inte upp den delen till någon ändring. Tingsrätten hade bedömt att den tilltalade olovligen använt alprazolam, cannabis och kokain, men inte visat medvetet bruk av amfetamin.

Hovrätten redovisade att överklagandet gällde rubriceringen grov misshandel, påföljden och skadeståndet, men att åklagaren och målsäganden motsatte sig ändring. Hovrätten fann alltså inte skäl att ändra tingsrättens bedömning.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten konstaterade att utredningen i de överklagade delarna i allt väsentligt var densamma som i tingsrätten. En ytterligare person hördes i hovrätten, men hans uppgifter ansågs inte rubba bevisningen i målet. Hovrätten lade särskild vikt vid målsägandens berättelse, som enligt hovrätten fick starkt stöd av övrig utredning.

Den skriftliga bevisningen bestod bland annat av brottsplatsundersökning, beslag, fotografier, journalanteckningar och ett rättsmedicinskt utlåtande. Av utredningen framgick att det i lägenheten påträffades bland annat en kastrull, en tändvätska, flera tändare, ett skohorn i metall, en läderrem och en hårtuss som visade tecken på att ha blivit bränd. Det rättsmedicinska utlåtandet visade skador som blåmärken, svullnader, hudavskrapningar, avlångt blåmärke på halsen, mönstrat blåmärke på armen samt bränt hår i skalpen och ett sotliknande märke.

Hovrätten delade tingsrättens bedömning att målsägandens uppgifter kunde läggas till grund för bedömningen. Hovrätten ansåg inte att eventuella skillnader mellan målsägandens och det hörda vittnets uppgifter påverkade trovärdigheten i någon avgörande mån. Vittnets uppgifter motsade inte heller åtalet på ett sådant sätt att bevisvärdet försvagades.

Domstolen ansåg att det var styrkt att målsäganden utsatts för det våld som åklagaren påstått. Hovrätten instämde också i tingsrättens slutsats att den tilltalade och den andra gärningspersonen medverkat på ett sådant sätt att de båda skulle bedömas som gärningsmän. Hovrätten framhöll särskilt att att hälla tändvätska över en person och tända eld på honom eller henne utgör misshandel i lagens mening.

När det gällde rubriceringen ansåg hovrätten liksom tingsrätten att misshandeln skulle bedömas som grov, med hänvisning till de omständigheter som åklagaren lagt fram i gärningsbeskrivningen. Även bedömningen av skadeståndet stod fast. Hovrätten godtog att kränkningsersättning om 30 000 kronor var skälig och skulle betalas solidariskt av de tilltalade.

I fråga om de övriga åtalen mot den tilltalade anslöt sig hovrätten till tingsrättens bedömning att ordningsvakternas uppgifter hade högt bevisvärde och att den tilltalade därför skulle dömas för våldsamt motstånd och hot mot tjänsteman. Hovrätten gjorde alltså ingen annan bevisvärdering än tingsrätten.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom i sin helhet. Den tilltalade dömdes därmed för grov misshandel den 16 februari 2023, våldsamt motstånd den 26 november 2022, hot mot tjänsteman den 26 november 2022 och ringa narkotikabrott den 16 februari 2023.

Påföljden var fängelse i två år. Hovrätten delade tingsrättens bedömning att brottslighetens art och straffvärde uteslöt annan påföljd än fängelse. Någon ändring av strafflängden gjordes inte.

Den tilltalade skulle också vara kvar i häkte tills fängelsestraffet fick verkställas. Hovrätten angav att det fanns risk för fortsatt brottslighet och att häktning alltjämt var proportionerlig.

Skadeståndet om 30 000 kronor till målsäganden fastställdes, liksom att betalningsansvaret var solidariskt. Hovrätten nämnde även att ersättning till försvararen skulle betalas av staten. Något nytt beslut om brottsofferfondsavgift framgår inte av hovrättsavgörandet i den tillhandahållna texten, men tingsrätten hade tidigare beslutat om avgift till brottsofferfonden.