Häleri vid cykelstöld ledde till villkorlig dom

Den tilltalade har dömts för häleri efter att ha tagit befattning med en stulen cykel den 30 maj 2026. Tingsrätten fann att han måste ha insett att cykeln var frånhänd annan genom brott och att hans agerande kunde försvåra för ägaren att få tillbaka den. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med dagsböter.

Händelsen och åtalet

Åtalet avsåg en gärning: häleri enligt 9 kap. 6 § första stycket 1 brottsbalken, begånget den 30 maj 2026. Enligt gärningsbeskrivningen tog den tilltalade befattning med en stulen cykel till ett värde som inte understeg 12 000 kronor inklusive mervärdesskatt. Gärningen uppges ha skett på en offentlig plats i Farsta. Åklagaren menade också att åtgärden kunde förväntas göra det svårare för ägaren att få tillbaka stöldgodset, och att den tilltalade agerade med uppsåt.

Den tilltalade förnekade brott och hänvisade till bristande uppsåt. Han uppgav i huvudsak att han fått cykeln i sin besittning genom att en bekant, som han kallade Niklas, sagt att nyckeln till låset var borttappad. Enligt hans uppgifter hjälpte han därefter till att försöka få upp låset. Vid bostaden påträffades han tillsammans med cykeln, och enligt utredningen var cykeln då fastlåst i ett cykelställ med ett rött lås. Han uppgav också att han försökt öppna låset med olika verktyg, bland annat en slägga.

Tingsrätten redogjorde för att den aktuella cykeln var en trehjuling som frånhänts annan genom brott. Utredningen visade att en cykel med samma ramnummer, attribut och streckkod hade frånhänts en brukare i samband med ett apoteksbesök den 26 maj 2026. Cykeln hade då varit låst med ett rött lås utanför butiken. Enligt handlingarna såldes cykeln till Döld namn för 10 825 kronor exklusive moms.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att den tilltalades egna uppgifter talade för att han måste ha insett att cykeln var stulen. Domstolen fäste vikt vid att en person vars identitet inte kunnat verifieras kommit till honom med en cykel fastlåst i ett cykelställ och påstått att cykeln var hans. Domstolen noterade också att den tilltalade själv uppgett att han kände personen ytligt från en tidigare stökig period i livet, vilket enligt tingsrätten gav honom anledning att misstänka att uppgifterna inte stämde.

Åklagaren hade dessutom åberopat en promemoria om registerslagningar som inte gett träff på den påstådda bekantens uppgifter. När den tilltalade konfronterades med detta ändrade han sin uppgift och sade att han kunde ha missminner sig om efternamnet. Tingsrätten fann också att hans uppgifter om tidpunkten för när cykeln förts till bostaden hade skiftat mellan förundersökning och huvudförhandling. Ett vittne uppgav att han sett en man cykla förbi på en cykel med cykelställ på förmiddagen, vilket motbevisade den tilltalades uppgift om att det skulle ha skett nattetid.

Sammantaget ansåg tingsrätten att omständigheterna var sådana att den tilltalade måste ha insett att cykeln frånhänts annan genom brott. Eftersom han haft besittning över cykeln och dessutom förflyttat den till sin bostad fann domstolen att han både befattat sig med godset och försvårat ett återställande. Domstolen bedömde också att han måste ha insett att innehavet kunde förväntas göra det svårare för ägaren att få tillbaka cykeln. Han dömdes därför för häleri.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde straffvärdet för gärningen till en månads fängelse. Den tilltalade förekom tidigare i belastningsregistret, och domstolen noterade att han i januari 2025 hade dömts av samma tingsrätt för narkotikabrott till villkorlig dom och dagsböter. Den aktuella brottsligheten hade begåtts under pågående prövotid och var därmed ett nytt brott i förhållande till den tidigare domen. Domstolen ansåg dock att det inte var fråga om återfall i likartad brottslighet och att det saknades särskild anledning att befara fortsatt brottslighet.

Påföljden bestämdes därför till villkorlig dom förenad med 40 dagsböter om 50 kronor vardera, totalt 2 000 kronor. Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.