Rån och skadestånd ändrades i hovrätten

Hovrätten prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål där den tilltalade hade dömts för rån. Hovrätten fastställde i huvudsak tingsrättens bedömning av skuld, rubricering och påföljd, men ändrade domen när det gällde skadeståndet. Det sammanlagda skadeståndet till målsäganden höjdes till 236 200 kronor, och den tilltalade ska fortfarande vara häktad tills fängelsestraffet får verkställas.

Om händelsen och åtalet

Åtalet gällde rån den 2 december 2025. Tingsrätten fann att den tilltalade gjorde sig skyldig till rån enligt 8 kap. 5 § brottsbalken. I hovrätten överklagade den tilltalade och yrkade att han skulle frikännas, att målsägandens skadeståndsyrkande skulle avslås, att straffet skulle lindras och att förverkandet av beslagtagna kontanter skulle ogillas.

Hovrätten redovisar att utredningen i huvudsak var densamma som i tingsrätten och att viss ny skriftlig bevisning åberopades i hovrätten. Hovrätten gjorde inte någon annan bedömning än tingsrätten i fråga om att den tilltalade tillsammans och i samförstånd med annan person hade begått den åtalade gärningen, hur gärningen skulle rubriceras eller vilken påföljd som skulle väljas.

Tingsrättens dom avsåg rån den 2 december 2025 och ledde till fängelse i fyra år. Hovrätten ändrade inte den bedömningen.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma huvudsakliga utredning som tingsrätten och ansåg inte att det fanns skäl att göra en annan skuld- eller rubriceringsbedömning. Domstolen uttalade uttryckligen att den inte gjorde några andra bedömningar än tingsrätten när det gällde att den tilltalade och en medtilltalad tillsammans och i samförstånd hade begått gärningen.

När det gällde skadeståndet instämde hovrätten i tingsrättens bedömning såvitt avsåg kränkningsersättning och ersättning motsvarande värdet av den tillgripna klockan. Däremot gjorde hovrätten en annan bedömning av ersättning för sveda och värk. Målsäganden hade uppgett att han hade ont under lång tid efter händelsen och att han under en period bodde på annan ort av rädsla. Hovrätten ansåg, med stöd av målsägandens uppgifter samt skadebilden i journaler, fotografier och rättsintyg, att det var styrkt att målsäganden hade lidit fysisk och psykisk skada under en akut sjuktid motsvarande en månad. Ersättning för sveda och värk bestämdes därför till 3 200 kronor.

Hovrätten ansåg också att målsäganden hade styrkt ekonomisk skada med hela det yrkade beloppet om 36 000 kronor, eftersom han hade tvingats föra över pengarna till den medtilltalades konto. Hovrätten fann att skadan var adekvat och kausal i förhållande till brottet och att det inte innebar överkompensation att ersättning utgick, eftersom det framkommit att målsäganden skulle behöva ersätta sitt företag för den otillbörliga överföringen.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i skadeståndsdelen. Den tilltalade ska betala 236 200 kronor till målsäganden, jämte ränta enligt tingsrättens bestämmande. Betalningsansvaret är solidariskt med den medtilltalade.

I övrigt stod tingsrättens dom fast. Den tilltalade dömdes alltså fortsatt för rån den 2 december 2025 och påföljden är fängelse i fyra år. Hovrätten beslutade att den tilltalade ska vara häktad tills fängelsestraffet får verkställas. Hovrätten lät också tingsrättens beslut om beslag bestå.

Tingsrätten hade tidigare bestämt skadeståndet till 210 120 kronor och hade beslutat att den tilltalade skulle vara kvar i häkte tills fängelsestraffet fick verkställas. Tingsrätten hade också förverkat 46 000 kronor i kontanter. Hovrätten ändrade inte beslutet om beslag men ändrade skadeståndet uppåt. Av den lämnade texten framgår inte att hovrätten ändrade påföljden, brottsrubriceringen eller häktningsfrågan i sak.