Oaktsam anställning ledde till böter

Den tilltalade döms för brott mot utlänningslagen efter att ha anställt en utlänning som saknade giltigt arbetstillstånd i Sverige. Tingsrätten fann att gärningen var styrkt i objektiv mening, men slog fast att det inte visats att den tilltalade hade uppsåt. I stället bedömdes han ha agerat av oaktsamhet. Påföljden bestämdes till dagsböter, och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden samt återbetala delar av kostnaden för sitt försvar.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde en gärning, rubricerad som brott mot utlänningslagen. Enligt stämningsansökan hade den tilltalade, i egenskap av destinationschef för ett bolag, haft en utlänning anställd trots att personen saknade giltigt arbetstillstånd i Sverige. Den påstådda gärningen ska ha ägt rum någon gång mellan den 1 juni 2024 och den 31 januari 2025. Åklagaren angav att gärningen begåtts med uppsåt eller av oaktsamhet. Tingsrätten dömde den tilltalade för brott mot utlänningslagen för denna gärning och fann att den skett av oaktsamhet.

I utredningen framkom att polispatrullen den 16 december 2024 fick kännedom om att den anställde arbetat på campingen under lång tid trots att undantaget från kravet på arbetstillstånd hade förfallit redan den 21 maj 2008. Den tilltalade har enligt domen själv medgett att han i praktiken rekryterade och anställde personen och att denne varit anställd under den tid som åklagaren angett. Han uppgav dock att han trodde att kontrollerna sköttes centralt och att han trodde att personen hade rätt att arbeta i Sverige.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att uppgifterna från Migrationsverket visade att den anställde inte hade rätt att arbeta i Sverige. Domstolen fann också att den tilltalade, i egenskap av destinationschef, hade rekryterat och anställt personen samt haft personalansvaret, och att det saknade betydelse vem som formellt undertecknat anställningsavtalet. Därmed var åtalet styrkt i objektiv mening.

Samtidigt fann rätten att det inte framkommit något som visade att den tilltalade förstått eller ens insett risken för att personen saknade rätt att arbeta i Sverige. Därför kunde han inte dömas för uppsåtligt brott. Domstolen konstaterade i stället att det ålåg honom att säkerställa att den anställde hade rätt att arbeta i landet, och att han genom att underlåta erforderliga kontroller hade gjort sig skyldig till oaktsamhet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för brott mot utlänningslagen för perioden 1 juni 2024 till 31 januari 2025. Påföljden bestämdes till 40 dagsböter om 380 kronor, totalt 15 200 kronor.

Tingsrätten beslutade också att den tilltalade ska betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Dessutom ska han återbetala 4 386 kronor av kostnaderna till staten för den offentlige försvararen. Ersättningen till försvararen fastställdes till samma belopp, uppdelat på 3 509 kronor för arbete och 877 kronor för mervärdesskatt. Domstolen avslog inte någon särskild avgift mot bolaget i den del som prövades i målet, men den delen av avgiftsfrågan avser inte den tilltalade personligen.